IRAN/USA Relationerna mellan Iran och USA var under flera årtionden goda. Efter andra världskrigets slut slöts ett avtal om amerikanskt militärbistånd till landet. Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA ingrep också på shahen Mohammad Reza Pahlavis sida för att 1953 avsätta den folkvalde premiärministern Mohammad Mossadeq, som ville förstatliga Irans olja.

Efter Mossadeqs fall koncentrerades makten till shahen samtidigt som än närmare band slöts till USA. 1957 tecknades ett avtal om kärntekniksamarbete. Genom detta avtal – vilket lade grunden för Irans nuvarande kärnenergiprogram – överfördes kunskap, teknik och anrikat uran.

Hyllade shahen

Vid årsskiftet 1977/1978 besökte USA:s dåvarande president Jimmy Carter Teheran och hyllade shahen.

– Iran är, tack vare shahens framgångsrika ledarskap, en ö av stabilitet i ett av världens mest oroliga områden, sade Carter.

Ett drygt år senare gick shahen i landsflykt och den islamiska revolutionen inleddes.

Den religiöse ledaren Ruholla Khomeini återvände i triumf från sin exil. Efter en folkomröstning utropades den 1 april 1979 Islamiska republiken Iran – en teokratisk stat med demokratiska inslag.

Ambassaden stormades

I november samma år stormade revolutionära studenter USA:s ambassad i Teheran och tog 66 amerikanska diplomater som gisslan. Först 14 månader senare släpptes de sista 52 av dessa. I anslutning till gisslankrisen klipptes de officiella diplomatiska förbindelserna mellan USA och Iran och USA införde sina första sanktioner mot landet.

Parallellt med gisslankrisen invaderades Iran av Irak, vilket blev början på ett åtta år långt krig där USA stod på Iraks sida. Samtidigt blev den iranska regimen allt mer auktoritär och under 1980-talets första hälft beräknas tusentals oppositionella ha avrättats.

"Ondskans axel"

2001 hävdade CIA att Iran försökte framställa kärnvapen. Två år senare invaderade en USA-ledd koalition Irak i syfte att störta diktatorn Saddam Hussein. USA:s dåvarande president George W Bush talade om en ”ondskans axel” bestående av Irak, Iran och Nordkorea – och många trodde att ett regimskifte i Iran stod härnäst på USA:s utrikespolitiska att göra-lista.

Bushs efterträdare Barack Obama införde stränga sanktioner mot Iran men satsade också stor prestige på att åstadkomma ett kärnenergiavtal med landet.

Efter åratal av förhandlingar – och fler omgångar av stränga sanktioner mot Iran – undertecknades överenskommelsen JCPOA där Iran gick med på att skala ned sitt kärnenergiprogram i utbyte mot hävda sanktioner.

USA lämnar avtalet

Under sin valkampanj gick USA:s innevarande president Donald Trump till storms mot överenskommelsen och i maj 2018 gjorde han – trots vädjanden från allierade – verklighet av sitt löfte om att frånträda avtalet.

Sedan dess har USA infört omfattande sanktioner mot Iran samt försökt sätta press på dess handelspartners. Temperaturen steg ytterligare när USA i april 2019 terrorstämplade iranska Revolutionsgardet, en parallellorganisation till landets armé.

Våren och sommaren 2019 saboterades flera oljetankrar i Persiska viken och Omanbukten. USA lade skulden på Iran, som kategoriskt förnekade inblandning. Iran sköt även ned en obemannad amerikansk drönare. Trump svarade med att beordra ett flyganfall mot iranska mål men drog sedermera tillbaka ordern, enligt egen utsago när bombplanen redan var i luften.

Dödlig drönarattack

Den 3 januari beordrade Trump den drönarattack som på irakisk mark dödade den iranske generalen Qassem Soleimani, chef för Revolutionsgardets specialstyrka Quds och av många beskriven som den islamiska republikens näst mäktigaste person.

Iran utlovar vedergällning. Trump lovar i sin tur att slå till mot 52 iranska mål – ett mål för varje person i gisslandramat 1979–1980 – om Iran gör verklighet av hotet.