– Mycket arbete återstår, säger professor Oksana Mont.

KLIMAT | Miljömålsberedningen vill att Sverige som första land i världen ska ta ett samlat grepp om utsläppen såväl inom som utanför landets gränser och senast 2045 ha ett negativt globalt klimatavtryck.

Det negativa globala klimatavtrycket ska förutom det redan befintliga klimatmålet uppnås med två nya mål: Konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta.

– Det här innebär att Sverige ligger i framkant för det här arbetet. Som första land tar vi ansvar för inte bara det som tillverkas inom Sveriges gränser utan också påverkan som uppstår av det vi köper i Sverige men som tillverkas utomlands. I och med att vi också outsourcar mycket till andra länder är det bra att vi insett att någon annan betalar för vår påverkan, säger Oksana Mont, professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet.

Styrmedel och åtgärder

Hon tillägger att det samtidigt vore bättre att behålla exempelvis produktion inom landet.

– Då har vi möjlighet att styra. När vi outsourcar så outsourcar vi både påverkan och ansvar, och det är det Miljömålsberedningen vill komma åt.

Oksana Mont konstaterar att frågetecken återstår om vilka styrmedel och åtgärder som kommer bli aktuella för att uppnå målen.

– Vad innebär det för transportsektorn och byggnadssektorn exempelvis? Det är nästa steg. Mycket arbete återstår.

"Länderna tittar på varandra"

Hur vanliga människor kommer att påverkas och vilka uppoffringar som kommer att krävas är även det oklart. Klimatpass för produkter, där exempelvis klimatpåverkan och livslängd framgår, är en sak.

– Man kan tänka sig att det här arbetet kommer leda till högre pris på varor. Vi måste se över våra konsumtionsvolymer, hur mycket vi konsumerar och vad, och se på hur tillverkarna hanterar sina produkter och arbetare, säger Oksana Mont.

TT: Är det möjligt att inspirera andra länder i det här arbetet?

Man är väl medveten om att Sverige är ett litet land. Men länderna tittar på varandra och Sverige måste hitta sin nisch. Om Sverige börjar pusha det här på EU-nivå blir det mycket kraftfullare.

"Den låga ambitionsnivån"

Jörgen Larsson, docent och forskare inom hållbar konsumtion vid Chalmers, är både positiv och negativ.

”Att det nu finns en enighet om ett mål för minska den klimatpåverkan som vi orsakar i andra länder är en grundläggande förändring som kan komma att få stor betydelse i framtiden, speciellt om andra länder går samma väg”, skriver han i en kommentar till TT.

Däremot anser han inte att det nya konsumtionsbaserade målet är särskilt ambitiöst. Enligt honom kan det uppnås redan genom det befintliga territoriella målet utan att ”nämnvärda beteendeförändringar krävs”.

”Den låga ambitionsnivån med målet är också tydlig genom att man föreslår en kontrollstation vart fjärde år där målnivån kan sänkas om andra länder inte minskar sina utsläpp i den takt de har uppgett i sina långsiktiga klimatstrategier”, skriver han.