Tigreaner i Tigrays västra zon har utsatts för ”en skoningslös etnisk rensning” av säkerhetsstyrkor från angränsande Amhararegionen, skriver Amnesty International och Human Rights Watch en ny rapport. Bland annat har människorättsorganisationerna intervjuat experter som leder utgrävningarna av tre massgravar bestående av 229 kroppar intill en kyrka i Amhararegionen som intogs av regionala miliser och etiopisk militär i november 2020. ”Merparten av kropparna som hittills undersökts vittnar om kraftiga huvudskador”, konstaterar rapporten.
ETIOPIEN | Rapporten – ”We will erase you from this land” – är en skakande läsning och en påminnelse om de människorättsövergrepp, den förföljelse och den brutalitet som plågat Tigrayregionen sedan hösten 2020.
Till följd ett omstritt val som hölls i regionen trots centralregeringens beslut att vänta på grund av covid-19-pandemin, i vilket Tigrays folkbefrielsefront (TPLF) gick segrande ur, bröt strider ut efter att etiopiska staten stängde av såväl all kommunikation som alla transporter till regionen – samt avfärdade valresultatet.
Utbredd hunger och intern flykt av över 42 000 civila bröt kort därefter ut, samtidigt med regelrätta strider mellan TPLF och den etiopiska militären och lejda miliser från angränsande regioner.
Enligt Amnesty International och Human Rights Watch råder det ingen tvekan om att såväl krigsbrott som brott mot mänskligheten har begåtts i Tigrayregionen, särskilt av Amharamiliser som står den etiopiska arméapparaten nära.
Etiopien – fortsatt beväpnad krigsmakt
Etiopien har trots ett snart tvåårigt krig mot sin egen befolkning i Tigray förblivit en välgödd militärmakt med goda vapenhandelsförbindelser med omvärlden. Sedan 2011 är det framför allt Kina som klivit fram som prominent vapenexportör till Etiopien, men med i arsenalen – och således även på Tigrays slagfält – finns vapen från västländer som USA och Storbritannien, via Förenade Arabemiraten – som kom till undsättning när regeringen i Addis Abeba pressades hårt av TPLF:s militära framflyttningar till huvudstadens utkanter i november 2021.
Västvärlden har infört sanktioner mot Etiopien, men tack vare fortsatt handel och politiskt broderskap från andra länder – som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien – har 2019 års nobelfredspristagare, Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, haft råd och manöverutrymme för fortsatt krigföring i Tigray.
I januari i år kunde Human Rights Watch även avslöja att den saudiska regimen dragit sitt strå till stacken när de deporterade tusentals tigreaner bosatta i Saudiarabien tillbaka till Etiopien där många hålls fängslade i hemliga förvaringsläger.
”Inför vapenembargo”
Precis som i kriget i Ukraina riktar Amnesty International och Human Rights Watch blicken mot omvärlden för att medla i Tigray och få ett omedelbart stopp på den krigföring som leder till mord, repression och massflykt av civila.
Trycket mot den etiopiska regeringen måste öka för att internationella och oberoende hjälporganisationer skyndsamt ska beviljas tillträde till den isolerade regionen, rekommenderar människorättsorganisationerna i sin gemensamma rapport:
”Inför ett omfattande vapenembargo gentemot Etiopien och Eritrea som omfattar direkt och indirekt leverans, försäljning och överföring, inklusive transitering och omlastning, av vapen, ammunition och annan militär- och säkerhetsutrustning, samt tillhandahållande av utbildning och annan militär och säkerhetshjälp.”
***
Läs även:
Krigförande fredspristagare
Gruvplaner i krigets Västpapua: ”Ett katastrofrecept”
Ukraina kan spränga Pandoras ask
