Efter att Ryssland stoppat en resolution som fördömer invasionen av Ukraina har vetorätten hos de fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd blivit alltmer kritiserad. Nu har en grupp länder gått samman för att utmana den rådande ordningen.
FN | Vid sidan av Ryssland har även USA, Storbritannien, Frankrike och Kina i egenskap av permanenta medlemmar av säkerhetsrådet rätt att stoppa förslag genom sin vetorätt. Detta är också något som länderna vid flera tillfällen har utnyttjat för att skydda sina egna eller sina allierades intressen.
Men nu driver Liechtenstein en satsning som skulle innebära att FN:s generalförsamling med automatik skulle sammankallas, efter att en permanent medlem lagt ett veto i säkerhetsrådet. Tanken är att förslaget ska leda till att tröskeln för att lägga ett veto skulle höjas, om detta samtidigt automatiskt utlöser en extra session i generalförsamlingen.
Fram till förra veckan hade 57 länder slutit upp bakom förslaget och mycket talar för att en majoritet av de 193 medlemsländerna i generalförsamlingen kommer att ställa sig bakom det.
Även USA har anslutit sig till initiativet, meddelar landets FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield. Vetorätten slogs fast i samband med de förhandlingar som hölls efter andra världskriget, och Linda Thomas-Greenfield betonar att det handlar om en rätt som måste utnyttjas ansvarsfullt av de permanenta medlemmarna.
Stephen Zunes är professor i politik och internationella studier vid San Franciscos universitet och har länge granskat det politiska spelet inom säkerhetsrådet. Han säger till IPS att generalförsamlingen, i enlighet med en resolution som antogs 1950, har rätt att komma med rekommendationer – i de fall säkerhetsrådet anses ha misslyckats med sitt uppdrag att verka för internationell fred och säkerhet.
Enligt Stephen Zunes har generalförsamlingen utnyttjat denna rättighet vid fyra tillfällen – i samband med Koreakriget 1950, och i en fråga som berörde Namibia 1981, samt vid två tillfällen, 1980 och 1997, med anledning av konflikten i Palestina.
– Det framstår som lite ironiskt att USA nu agerar för att generalförsamlingen ska ha en mer aktiv roll, med tanke på att USA hade lagt sitt veto vid tre av dessa fyra tillfällen, säger Stephen Zunes till IPS.
Han påpekar att USA under de senaste 50 åren dessutom utnyttjat sin vetorätt vid många fler tillfällen.
James A. Paul, tidigare chef för den FN-granskande organisationen Global Policy Forum, säger till IPS att en stor majoritet av världsorganisationens medlemsstater menar att de veton som läggs i säkerhetsrådet utgör ett hinder för åtgärder som kan skydda freden. Han påpekar att det nya förslaget läggs fram i en tid då kritiken är hård mot det ryska veto som stoppade fördömandet av anfallskriget i Ukraina.
James A. Paul betonar att även om en debatt i generalförsamlingen inte kan leda till några bindande åtgärder – så kan det ha en hämmande effekt på länder att utnyttja sin vetorätt. Åtminstone i teorin.
Andreas Bummel, ordförande för den Berlin-baserade organisationen Demokrati utan gränser, säger att de är starka anhängare av förslaget.
– Om ett veto automatiskt leder till en debatt i generalförsamlingen så tvingas de permanenta medlemmarna av säkerhetsrådet att rättfärdiga sitt veto inför världssamfundet. Det innebär att det får ett högre politiskt pris att missbruka vetorätten, säger han till IPS.
