SALOMONÖARNA | Flygfältet hette Henderson och grunden till det lades av den japanska militärmakten. Numera är flygfältet historisk mark och utgör del av den salomoniska huvudstaden Honiaras internationella flygplats.

Under lång tid efter andra världskriget seglade Salomonöarna iväg till långvarig radioskugga, fram till 1970-talet då öriket blev en självständig nation, om än kvar som del i det brittiska samväldet, och sedermera föremål för en rad regelrätta inbördeskrig och blodiga konflikter (1998, 2003 och 2006).

Konflikter utlösta till följd av djuprotad fiendskap mellan olika öar, framför allt de ekonomiskt bärande öarna Malaita och Guadalcanal.

Kina eller Taiwan?

Men även vitt skilda åsikter kring politiska prioriteter och vilket Kina – Folkrepubliken Kina eller Taiwan – som Salomonöarna har valt att samarbeta med. 2020 bröt centralregeringen i Honiara, ledd av premiärminister Manasseh Sogavare, diplomatiska förbindelser med Taiwan och har under de senaste åren cementerat önationens plats som viktig kugge i Pekings stillahavspolitik.

Redan hösten 2019 hade The New York Times avslöjat hur öbor på Tulagi, där allierade utkämpade blodiga slag mot japanska imperiestyrkor under andra världskriget, fördrevs från sina fiskevatten och byar för att ge plats åt kinesiska militärflottor.

Ön, visade det sig, hade mer eller mindre leasats ut till Kina mot löften om gynnsamma lån och långsiktiga kinesiska investeringar i Salomonöarnas primära exportsektorer: fiske och timmer.

Kinas ”säkerhetspakt”

Våren 2022 – mitt under rådande och storskaligt krig i Ukraina till följd av Rysslands invasion – fördjupade Kina sin närvaro i Salomonöarna till följd av en ”säkerhetspakt” som kungör den kinesiska statens – och arméns – framflyttade positioner inte bara i Stilla havet, utan i en önation som håller på att splittras, såväl utifrån som inifrån.

USA var snabba på bollen och meddelade att ”säkerhetspakten” mellan Kina och Salomonöarna, under lång tid ansedd vara en politiskt töjbar stillahavspartner, inte bara är olycklig – den kan även bli föremål för ”militära åtgärder” för kinesiskt intrång i vad som historiskt ansetts vara ”USA:s intressesfär”:

– Naturligtvis respekterar vi Salomonöarnas suveränitet, men vi vill också låta dem veta att om åtgärder vidtas för att upprätta en de facto permanent militär närvaro, kraftprojektionskapacitet eller en militär installation, då skulle vi ha betydande oro, och vi skulle mycket naturligt svara på dessa farhågor, sade Daniel Kritenbrink, viceminister för USA:s avdelning för Östasien och Stillahavsområdet, i ett uttalande, rapporterar bland andra The Guardian.

Självständighetsambitioner

USA:s nyväckta intresse för Salomonöarna har stigit i takt med att Kina har vuxit och vunnit politiskt inflytande i sin omvärld. USA stängde sin ambassad i Honiara för nästan 30 år sedan, men har redan aviserat sina intentioner att öppna en på nytt.

Varför Salomonöarna är av intresse år 2022 finner ungefär samma svar som 1942, men med vissa modifieringar: öriket är beläget i en känslig skarv där den geografiska närheten till såväl södra Stilla havet, Australien och Sydostasien gör Salomonöarna till en geopolitisk klenod – samtidigt som dess nära tusen år alltjämt ruvar på naturresurser värda ansenliga slantar.

Och därför försöker centralön Guadalcanals primära politiska och ekonomiska rival – Malaita – att bryta sig loss ur det salomoniska nationsbygget. Det första steget togs 2020, då öns provinsregeringsledare Daniel Suidani utlovade en folkomröstning på temat, vilket har följts upp av en hård retorik mot centralregeringen i Honiara – och mot Kinas ökade inflytande över Salomonöarna och andra närliggande öriken.

Malaita – USA:s nya allierade?

USA:s rakaste väg till återetablerad politisk goodwill och inflytande står därmed kanske inte att finna i Honiara och hos centralregeringen ledd av premiärminister Manasseh Sogavare – utan nästgårds, på Malaita och hos Daniel Suidani som även fortsättningsvis upprätthåller goda förbindelser med regeringen i Taiwan (som upplät sjukhussängplats åt honom i samband med att han blev sjuk förra året).

För en salomonisk minoritet färgas den amerikansk-kinesiska fejden om herravälde över Salomonöarna redan i samma tragiska kulörer som för 80 år sedan. I Chinatown, en stadsdel i Honiara som i sekel har varit hemvist för en kinesisk minoritet, har varje konflikt sedan 1998 på något sätt berört deras näringsverksamhet och påstådda inflytande över politikens utveckling.

Så sent som i december 2021, då Honiara förvandlades till regelrätt slagfält mellan rivaliserande grupper, miste hundratals sina hem i Chinatown, något som är en förlängning av ett politiskt gift som gått djupt ner i den salomoniska jorden och som i tider av växande internationella insatser kan komma att leda till ännu större våldsutbrott än den gångna vinterns sporadiska kaos.

Ny säkerhetspolitisk spelplan

Klart är att ”säkerhetspakten” med Kina ändrar den inrikespolitiska spelplanen – och från och med nu kommer kinesiska säkerhetsstyrkor med erfarenhet från sociala uppror i Hongkong att ingripa istället för att polisstyrkor från Australien och Nya Zeeland kommer till undsättning, vilket varit kutym sedan 1990-talet, rapporterar The Guardian.

Klart är också de facto att Salomonöarna inte längre är en ö på kanten av geopolitikens hjärta, utan mitt i stormens öga, menar oppositionsledaren Matthew Vale som tror att ”säkerhetspakten” är riktad mot Malaita och Daniel Suidani:

– Det är känt att Malaita motsade sig Kinas ankomst, så de vet att betoningen på säkerhet, ”inre säkerhet”, är en betoning mot Malaita, säger Matthew Vale till The Guardian.

* * *
LÄS ÄVEN:
Etniska konflikter river sönder Salomonöarna
Salomonöarnas kinesiska kärleksrelation
USA förbjuder handel med Xinjiang