En general och tio andra inom den colombianska militärapparaten har erkänt att de gjort sig skyldiga till krigsbrott och brott mot mänskligheten, rapporterar bland andra The New York Times.
COLOMBIA | Erkännandena skedde i samband med en två dagar lång förhörssession som ägde rum i norra Colombia och inom ramen för en specialdomstol med uppgift att bena ut människorättsbrott begångna under landets utdragna inbördeskrig.
Processen bär många likheter med människorättsutredningar i bland annat Argentina och Sydafrika som båda har försökt att få bukt med människorättsbrott begångna under diktatorepoken 1976–1983 respektive apartheidperioden inom ramen för liknande specialprocesstribunaler.
De erkända brotten i Colombia, som under inbördeskriget mottog stort militärt stöd av västvärlden och förblev en självklar handelspartner för bland andra Sverige, ska enligt vittnesmålen ha begåtts med det uttryckliga motivet att stärka bilden av att regeringsstyrkor hade övertaget över vänstergerillorna Farc och ELN.
”Känner djup ånger”
En av dem som nu har trätt fram är brigadgeneral Paulino Coronado Gámez. Han uttryckte både skuld och ånger under sitt vittnesmål inför anhöriga till mördade och försvunna under Colombias inbördeskrig som officiellt sett nådde sitt slut i och med ett fredsavtal 2016 mellan Farc och regeringen – men som tekniskt sett alltjämt pågår eftersom utbrytargrupper ur Farc och ELN-gerillan alltjämt bedriver väpnat motstånd mot den colombianska staten.
– Jag erbjuder min solidaritet och kommer att bidra till att försöka att råda bot mot all skada och smärta. Jag vill understryka inför er att jag känner en djup ånger som river sönder min själ, sade Paulino Coronado Gámez, rapporterar The New York Times.
Bland åhörarna fanns de som bar tröjor med frågan som många alltjämt ställer sig i Colombia: ”Vem gav ordern?”
Redan känt våld
För utomstående, däribland Human Rights Watch och FN, har emellertid brott mot mänskligheten begångna i regi av den colombianska armén eller statligt stödda paramilitära styrkor varit känt sedan mitten av nollnolltalet, då presidenten hette Álvaro Uribe.
Att Colombia nu strävar efter att blottlägga människorättsbrott begångna under krigsåren, även begångna av statliga företrädare, är en positiv utveckling, menar Eduardo González, expert i övergångsrättvisa och stationerad i Peru:
– Jag tror att det här kan bli en modell som andra konflikter kan ta efter, säger Eduardo González i en intervju med The New York Times.
* * *
LÄS ÄVEN:
Colombianska staten döms för våldtäkt och tortyr av journalist
Döden i byn – Vittnena i El Mozote
Journalistmord skjuter i höjden i Latinamerika
