Barn så små som sex år används i kampen mot mexikanska drogkarteller. En högt uppsatt knarkboss har nyligen gripits men knarkets ymniga flöde fortsätter. Och i sin desperation tar bybor till barnen som en sista utväg mot de kriminellas förödande våld.
MEXIKO | Några taniga små knattar marscherar med gevär längs vägen. Ögonen är det enda som skymtar fram i deras ansikten, som är täckta av bandanas.
I det lilla samhället Ayahualtempa i sydvästra Mexiko anser invånarna att de inte har något annat val, än att lära även de yngsta att hantera ett vapen.
Var tredje eller var fjärde dag hotar kriminella gäng att invadera vårt samhälle, säger bybon Bernardino Sánchez Luna i ett reportage som nyhetskanalen Vice news har gjort.
Han är grundare till byns självförsvarsrörelse och han är inte ensam om initiativet. Runtom i landet är det inte ovanligt att den egna befolkningen utrustar sig för att skydda sig mot våldet som följer i den drogrelaterade kriminalitetens kölvatten.
De yngsta barnen i byn får öva med leksaksvapen och attrapper medan de över tolv år tränar med riktiga vapen. En av dem är 13-årige Luis, som hyser blandade känslor inför sin uppgift.
– Jag tycker inte så mycket om det men det finns kriminella som vill ta sig in och det är därför som vi bestämde oss för att beväpna oss, säger han medan han visar hur han laddar sitt vapen.
Luis fortsätter:
– Även om jag bär vapen känner jag mig fortfarande som ett barn.
”Storfräsare” togs fast
Nyligen gjordes ett tillslag som ledde till att en lokal ledare inom Jalisco nueva generación, ett av de farligaste och mest inflytelserika drogsyndikaten, kunde infångas. Francisco Javier Rodríguez Hernández, även känd som ”El Señorón” – ungefär Storfräsaren – misstänks bland annat för flera mord. Det meddelar åklagarkammaren i Morelos, den delstat där han uppges ha varit verksam, skriver AFP. Han misstänks även ha drivit flera knarkfabriker.
Men tillslaget hindrar inte narkotikan från att fortsätta att flöda upp i Nordamerika och mot Europa. Bekämpningen av de mexikanska droggängen tycks många gånger vara en ojämn kamp. Likt hydran växer ständigt nya huvuden ut där de gamla huggits av.
Mexiko har under lång tid varit fast i en spiral av brutalt, kartellrelaterat våld, sedan regeringen tillsammans med de federala säkerhetsstyrkorna inledde en operation mot kartellerna.
Den dåvarande regeringens krigsförklaring mot narkotikan 2006 ledde aldrig till någon större, genomgripande framgång. Visserligen infångades många ledarfigurer inom stora gäng men det ledde samtidigt till att mindre – ofta mer våldsamma – grupperingar trädde i deras ställe.
Totalt har över 340 000 mexikaner fallit offer för dödligt våld sedan 2006. I siffran över registrerade fall ingår även mord som inte direkt har med det knarkrelaterade våldet att göra. Samtidigt pekar många på att våld föder våld, och att drogkriget bidrar till en brutalisering av hela samhället, uppger Utrikespolitiska institutet (UI). Den utbredda straffriheten, det vill säga den bristande viljan eller förmågan att ställa skyldiga till svars, är också en bidragande faktor.
Vem försvarar oss?
Meningarna går isär om huruvida invånarna i byn Ayahualtempa, som ligger i Guerrero – en av Mexikos mest våldsamma delstater – gör rätt eller fel. Kritiska röster hävdar att det handlar om ett uppseendeväckande tilltag för att få medial uppmärksamhet, och att barn ska få vara barn – inte utrustas med vapen.
Samtidigt kvarstår faktum att befolkningen i byn ligger i de lokala knarkgängens skottlinje, skriver Vice news.
Och enligt anföraren Bernardino Sánchez Luna i Ayahualtempa finns det inget alternativ. Om regeringen inte kan försvara oss vem ska då göra det? frågar han retoriskt.
– De som kritiserar oss har inte upplevt det vi har varit med om. Kanske vet de inte hur det är att förlora en nära anhörig. När det gäller barnen förbereder vi dem så att de kan försvara sig om de förlorar sin mamma eller pappa, säger han.
Bakgrund: Drogkartellernas många ansikten
Över 340 000 mexikaner har fallit offer för dödligt våld sedan 2006. Det kan jämföras med kriget i Syrien som har krävt drygt 350 000 dödsoffer.
Jalisco nueva generación är för närvarande ett av de allra mäktigaste drogsyndikaten. Kartellen Sinaloa som bildades i slutet på 1980-talet sågs länge som den mest inflytelserika.
En gång i tiden använde Sinaloa sig av Jalisco som ett slags styrkor vid frontlinjen i striden med rivalerna. Men 2010 bröt Jalisco sig loss, och förutom narkotikahandel började de även ägna sig åt utpressning, kidnappning, människosmuggling och bensinstölder. De har snabbt och aggressivt expanderat och ses numera som Sinaloas värsta konkurrent i kampen om kontrollen över Mexikos undre värld.
Kartellen Jalisco är ett talande exempel på den drogrelaterade kriminalitetens föränderliga dynamik, enligt det USA-baserade forskningscentret Start, som kartlägger narkotikakarteller och deras metoder.
I det avseendet ses kartellen som en ”modern” kriminell organisation, med sina uppdaterade och pragmatiska metoder. De utmärker sig även för sin förmåga att utnyttja sociala medier för att föra ut sin propaganda och sina budskap. Med sin våldsamma framfart klassas Jalisco nueva generación som ett aldrig tidigare skådat säkerhetshot, inte bara gentemot Mexiko och närliggande länder utan även för resten av världen.
Fortfarande på fri fot står Jaliscos ledare – Nemesio Oseguera Cervantes alias ”El Mencho” – högst upp på USA:s narkotikamyndigheters lista på efterlysta personer. De har utlovat den största belöningen någonsin – tio miljoner dollar – för information som kan leda till hans gripande.
Källor: The national consortium for the study of terrorism and responses to terrorism (Start), AFP med flera.
