FN har vid flera tillfällen riktat stark kritik mot Sveriges gröna ljus åt en järnmalmsgruva i Kallak, i Jokkmokks kommun. Senast i raden är FN:s specialrapportör för urfolksrätt som under ett besök uttrycker oro för framtiden för ursprungsfolks rättigheter och kulturella överlevnad.
SVERIGE | José Francisco Calí Tzay, FN:s specialrapportör för urfolksrätt, har tillsammans med personal från FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, OHCHR, besökt Jokkmokks kommun och Kallak, där den socialdemokratiska regeringen nyligen godkände Beowulf Minings ansökan om att påbörja arbetet med en järnmalmsgruva.
– Jag är orolig över det som är på väg att hända här och det har jag meddelat svenska regeringen, säger Calí Tzay till Dagens Nyheter.
Anledningen är att gruvdriften kommer ske i direkt anslutning till samebyars renskötsel och FN:s Rasdiskrimineringskommitté krävde 2020 att Sverige skulle dra tillbaka gruvtillståndet och ändra i minerallagen för att bättre garantera ursprungsfolks rättigheter och kulturella överlevnad.
Mot det ställs behovet av omställning för att tackla den pågående klimatkrisen – en omställning som den S-ledda regeringen aviserat sig vara en pionjär inom, och vars pris är kontroversiella gruvor för att kunna tillgodose det växande behovet av exempelvis järnmalm.
– Man skyller allt på den gröna omställningen samtidigt som man gräver, schaktar och borrar. Det känns som att vi i norr får bära mycket av den här omställningen och det kommer bara att bli värre och värre om vi inte får stopp på det här, säger Jan Erik Länta, ordförande för Jåhkågasska sameby, till Dagens Nyheter.
***
Läs även:
Beowulf Mining kopplas till skatteparadis
Misstänkt jäv och bjudresor bakom gruvbeslutet i Kallak
