BRASILIEN | Orsaken? Bristande medel och personalflykt till följd av minskade anslag från landets nuvarande forskningsfientlige president Jair Bolsonaro, som bland annat under covid-19-pandemin demonstrerade sin arroganta och faktaresistenta inställning till forskningsinstitut och vetenskapsprofessioner.

Istället för satsningar på befintliga vetenskapsprojekt, däribland Brasiliens rymdforskningsinstitut, när det gäller de anslag och politisk uppbackning som efterfrågas från den inhemska forskarvärlden har president Bolsonaro istället lutat mycket politisk strålglans och ekonomiskt kapital på att släppa in miljardären och Space X-grundaren Elon Musk när det gäller inhämtning av researchunderlag gällande exempelvis regnskogsskövling i Amazonas.

För många forskare, och särskilt inom landets rymdsektor, finns ingen annan utväg än att söka sig annorstädes, säger astronomer i intervjuer med Science:

– Jag vill inte vara den som släcker alla lysen, säger Evlyn Novo, forskare vid INPE, till vetenskapsmagasinet.

”Mycket står på spel”

Att Brasiliens forskningstraditioner och forskningsambitioner är i fara är en åsikt som det i mångt och mycket råder konsensus kring, och på sikt är det inte bara rymdforskning och prestigefulla vetenskapsinstitut som står som förlorare på utvecklingen.

Även de miljontals brasilianare som är beroende av landets offentliga välfärd och framför allt sjukvård, skrev frilansjournalisten Mariana Simões i mars 2022 i ett reportage för State of the Planet, en tidskrift knuten till Columbia Climate School:

”Om vi inte skapar en kultur som vördar och skyddar sina forskare riskerar Brasilien att förlora de mycket världsberömda folkhälso- och forskningsinstitutioner som borde bevakas som våra största nationella klenoder”, konstaterade Simões.

* * *
LÄS ÄVEN:
Brasiliens karnevalsäsong en politisk smältdegel
Den odödliga bakterien i rymdskrotssänkan
2022 – ”Rymdens år”