TURKIET | Ett skarpt besked kom från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i torsdags: Utvisa 73 personer som ni lovat, annars röstar vi ned Sveriges Natoansökan i parlamentet.

Men oavsett utfall kommer en sådan omröstning att dröja – det turkiska parlamentet håller semesterstängt under sommaren. Rent teoretiskt skulle de kunna öppna för att hålla en extrainsatt omröstning för att ratificera ansökan, men att det händer bedömer Sveriges tidigare Turkietambassadör Michael Sahlin som osannolikt.

– Av min minnesbild har det aldrig någonsin hänt, säger han.

Parlamentet öppnar igen den första oktober, och det är först då som röstningen kan ske. Men i närtid finns en risk för turbulens i turkisk inrikespolitisk, enligt Michael Sahlin.

– Det kan bli så att Erdogan utlyser ett extraval. Det har flera gånger nämnts som en möjlighet, säger han.

Då kan den svenska Natoansökan mycket väl bli en valfråga, enligt den tidigare ambassadören. I en sådan situation är det inte alls givet att nuvarande linje hålls:

– Det är karaktäristiskt för Erdogan att kunna ”svänga 180 grader” när han ser det som gynnsamt, säger Michael Sahlin.

I parlamentet har regeringspartiet AKP inte egen majoritet, utan får igenom sina beslut tillsammans stödpartiet MHP som de bildar en svag majoritet med. Därutöver finns en uppsjö av oppositionspartier.

Utöver AKP, där Erdogan gjort det känt hur partiet ämnar att rösta i parlamentet, har TT sökt de resterande storpartierna gällande hur de ser på ett svenskt Natomedlemskap.

Oppositionen: Skulle stärka Nato

Unal Ceviköz, parlamentariker för det näst största partiet, oppositionella socialdemokratiska CHP, och utrikespolitisk rådgivare åt partiets ledare, skriver i ett mejl att den europeiska säkerhetsordningen är allvarligt skadad efter Rysslands invasion av Ukraina, vilket återspeglas av att Sverige och Finland ansökt om medlemskap i försvarsalliansen.

”Deras medlemskap kommer att stärka Nato och öka organisationens kollektiva försvars- och avskräckningskapacitet. Vi kommer att se över de två ländernas medlemskap i Nato utifrån detta perspektiv”, skriver han.

Han tillägger att memorandumet mellan de tre länderna stärker samarbetet i flera frågor – bland annat i kampen mot terrorism.

Ceviköz har inte återkommit på frågan om det innebär att CHP kommer att rösta för ett svenskt Natomedlemskap.

Det kurdiska partiet HDP är mer negativt inställt till Natoavtalet. Devris Cimen, partiets representant i Europa, meddelar i ett mejl att det dokumenterar AKP:s ”fientlighet mot kurderna och dess fientlighet mot demokrati”.

”Ingen ska tillmötesgå Erdogan med sådana kompromisser”, fortsätter han.
Däremot har partiet ännu inte fattat ett beslut i hur det kommer att rösta i ratificeringsprocessen.

”HDP:s kommittéer kommer att diskutera i detalj vad vår position blir. Demokrati, frihet och internationell rätt blir avgörande för vårt beslut”.

Avtalet ifrågasätts

Regeringsvänliga ultranationalistiska MHP – och dess oppositionella utbrytarparti Iyi – har inte återkommit med svar på hur de ser på avtalet och hur de avser att rösta i parlamentet.

Men enligt ambassadör Michael Sahlin så har MHP en historia av både EU- och Natoskepsis. I nuläget tror Sahlin att MHP kommer att koordinera sin röstning med regeringspartiet AKP. Men det är inte hugget i sten – och kan ändras om AKP exempelvis svänger i kurdfrågan.

– Och att så sker är inte helt omöjligt – det beror helt på vilken analys Erdogan gör inför valet, oavsett när det sker. Han behöver en del kurdiska röster för att klara sig.

Även Meral Aksener, partiledare för Iyi, har kritiserat avtalet – men utifrån perspektivet att hon efterfrågat mer garantier.

– I den här frågan är hon minst lika hökaktig som MHP. Hon ifrågasätter ifall Sverige och Finland verkligen kommer att genomföra vad som står, säger Sahlin.