Kommentera debatten på facebook.

Gösta Sundberg, forskare och uppfinnare industriell ekonomi, KTH
Reine Karlsson, professor i ekodesign, Högskolan i Dalarna
Åsa Morberg, docent i didaktik och biträdande professor vid Strömstad Akademi
Jan Akander, universitetslektor byggnadsteknik och energisystem, Högskolan i Gävle
Arne Fagerström. professor i redovisning, Högskolan i Gävle

DEBATT | EU:s mål är att energieffektivisera cirka 190 miljoner hus. Energieffektivisering är också det bästa sättet att snabbt sänka elpriserna, enligt forskningsinstitutet Energiforsk.

Genom att minska efterfrågan av el med 5 procent i Europa skulle elpriserna i Elområde 3 – det vill säga delar av Götaland och Svealand – vara på samma nivå som 2021. Energianvändning i hus kan minska med upp till 40 procent, varav tilläggsisolering vind med 10 procent.

Isolering sker med fossila material som mineralull, glasull och cellplast. Träfiberisolering är ett bra förnybart alternativ som tillverkas av flis från skog. Isoleringen är lätt att bearbeta, den är behaglig att arbeta med och åldringsbeständig – ett byggmaterial som varar i generationer.

”Öka trähuhusbyggandet”

Vi mår bra av trä. Forskare har visat att bo i hus av trä är bra för vår hälsa och vårt välbefinnande. Trä binder och lagrar koldioxid, jämnar ut luftfuktigheten inomhus och är återvinningsbart. Massiva träelement kan exponeras på ett brandsäkert sätt.

Sågverk har historiskt byggt modulhus som i Ljusne. Pilotprojektet ”Användning av modulär byggkonstruktion för studentboende och klusterutveckling” genomfördes exempelvis med stöd innovativa medel från Boverket byggdes moduler i fabrik i Ljusne. Modulerna sammanfördes till ett hus med fyra lägenheter på Nobelvägen vid Gävle Högskola. Produktionskostnad var hälften av SCB-snitt storstad. Arkitektur har utvecklats där Gert Wingårdh varit inspiratör.

En husfabrik i exempelvis Ljusne i anslutning till Ala sågverk skulle kunna bygga små ljusa kvadratsmarta lägenheter med låga hyror inspirerad av Hälsingegårdar, en träbyggnadskonst som saknar motstycke. Avsätts en fjärdedel av sågverkets sågade virke skulle 10 000 lägenheter kunna byggas varje år och bidra till minskad bostadsbrist. Investeringen uppskattas till en miljard där pensionsfonder skulle kunna vara möjliga finansiärer.

Behov av träinnovation

Energilagring i energisystem är viktigt eftersom det tar hand om obalanser mellan tillgång och efterfrågan på energitjänster såsom el, värme, kyla och rent vatten. En marknadspotential för innovationer på 500 miljarder euro fram till 2030. För kyla- och värmelagring är det möjligt att använda fasomvandling där material smälter och stelnar (PCM).

Idag finns passiva PCM som lagrar och avger energi från rumsluft. Fem examensarbeten på Gävle Högskola har studerat byggmaterial i trä innefattande aktivt PCM som lagrar värme och kyla likt en termos. Ökad kunskap finns fossilfri grund, klimathölje, keramiskt ytskikt och fukt. Patent finns i länder som står för hälften av globala utsläpp koldioxid.

Hyggesfritt skogsbruk är bra för miljön EU:s nya skogsstrategi visar att mer skog ska skyddas och återställas och att kalhyggen måste minimeras. Det som inte är välkänt bland skogsägare är att studier visar att det hyggesfria skogsbruket i svenska förhållanden kan vara mer lönsamt. Skördekostnad är oftast högre i det hyggesfria skogsbruket men kan bli totalt lägre eftersom kostnaderna för markberedning, plantering och plantor är små.

En lägre tillväxt vägs upp av högre pris på timmer. Kontinuitetsskogsbruket upprätthåller skogens många värden och olika ekosystemtjänster, vilket gör den samhällsekonomiskt fördelaktig. Bortsett från den rena bevarandeaspekten så ökar motståndskraften mot skadeinsekter, brand och stormskador.

”Industrin måste vakna”

När skall skogs-, trä- och byggindustrin vakna likt gruv- och stålindustrin? Sverige skall vara fossilfri senast år 2045 och stålindustrin som idag står för över 11 procent av landets utsläpp av växthusgaser kan inte välja bort omställning.

Idag investeras hundratals miljarder i innovation i fossilfritt järn och grönt stål. Men det nya gröna industrilandskapet i norr kan betyda att elen där inte kommer att räcka till hela Sverige, anser Svenska Kraftnät.

Det ökar vikten av energieffektivisering, gröna vackra plusenergihus och innovation.

22 procent av skogen blir virke

Enligt Naturvårdsverket blir cirka 22 procent av skogen till virke. Återstoden blir antingen bioenergi (ungefär hälften) och papper och pappersmassa (omkring en fjärdedel) som antingen eldas eller bryts ned och blir till koldioxid som når atmosfären.

Pappersmassaindustrin är hårt konkurrensutsatt från länder med snabbväxande skogar och sågverksindustrin har låg förädlingsgrad. Skogsindustrin borde minska kortlivade produkter. Kyla och värma hus står för cirka 30 procent av världens utsläpp av koldioxid och för omkring 40 procent av den totala energianvändningen i EU.

Betongindustrin står för 8 procent av alla utsläpp. En kubikmeter betong släpper ut 1100 kg koldioxid och trä lagrar 900 kg koldioxid. Skillnad i klimatpåverkan är 2 ton per kubikmeter byggmaterial. 90 procent av hyreshusen i Sverige byggs i betong. Skulle 100 procent byggas i trä till år 2025 minskar Sverige sina totala utsläpp med 10 procent, enligt en rapport från Linköpings universitet.

Från och med den 1 april 2020 är samhällskostnaden 7 kronor per kilo utsläppt koldioxid, enligt Trafikverket. Kostnaden är härledd från plikten minska växtgasutsläpp från drivmedel och minska riskerna för de allvarliga konsekvenser som kan uppstå om de globala växthusgasutsläppen fortsätter att öka. Redan idag borde denna kostnad eller vinst bokföras och föras in i byggherrens årsredovisning.
 
Ny arkitektur, nya materialkombinationer och tekniker skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling av det industriella träbyggandet. Och den rådande el-, klimat- och miljökrisen gör det nödvändigt för skogs- och byggindustrin att ställa om – nu.

***

Kommentera debatten på facebook.