BELARUS | Civilsamhället, medier och andra krafter i Belarus står under hård press, larmar Nada al-Nashif, biträdande högkommissarie för mänskliga rättigheter, i ett uttalande till FN:s råd för mänskliga rättigheter.

FN har följt utvecklingen i Belarus sedan valåret 2020. Tiden har präglats av protester mot president Aleksandr Lukasjenkos regim. Mellan maj 2020 och maj 2021 har sammanlagt minst 37 000 personer fängslats. Många har släppts, men gripandena har fortsatt.

Sedan mars i år har antalet politiska fångar i Belarus ökat från 1 085 till 1 296, enligt al-Nashif. Där finns oppositionspolitiker, aktivister, människorättskämpar, fackombud, journalister och demonstranter.

Ofta har de omhändertagits under förespeglingen att de är misstänkta för extremism, skattebrott eller, i vissa fall, högförräderi, säger högkommissarien.
Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja var en av dem som flydde 2020 och i en intervju med AP säger hon att tusentals människor har fängslats sedan Rysslands invasion i Ukraina 24 februari för att ha motsatt sig kriget.

Belarus öde är sammankopplat med Ukrainas, anser Tichanovskaja, som säger att länderna måste kämpa tillsammans för att säkerställa sin fortsatta existens eftersom Ryssland inte ser dem som oberoende suveräna stater.

Hon hyllar också de belarusier som saboterat Rysslands krigföring – vilket skulle kunna straffas med döden.

– Människor är rädda, givetvis, säger hon och jämför livet i Belarus med Gulag.