TURKIET | Under olyckan befann sig 110 gruvarbetare på plats. Flera av gruvarbetarna som ligger på sjukhus är allvarligt skadade. Celal Kara som har jobbat i gruvan i 14 år och som nu jobbar dagsskiftet berättade på fredagen för Euronews att han skyndat sig till arbetsplatsen när han hörde om olyckan på nyheterna för att hjälpa till med räddningsarbetet.

– Vi såg en fruktansvärd syn, det kan inte beskrivas, det är väldigt sorgligt, säger han till Euronews och fortsätter:

– De är alla mina vänner…alla hade de drömmar.

Det turkiska ingenjörs- och arkitektfacket TMMOB:s ordförande, Emin Koramaz, menade att arbetsmiljön i gruvorna är så eftersatt att det knappast går att kalla det som hände i fredags för en olycka:
– Om du skickar gruvarbetare hundratals meter under jord utan att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder, utan kontroller och utan att skapa säkra villkor kan du inte kalla det en olycka. Detta är helt enkelt mord, säger han, rapporterar The Guardian.

”Inte ödet”

Gruvan tillhör det statsägda företaget Amasra Muessese Mudurlugu (TTK) och explosionen tros ha orsakats av brandfarlig gas som är vanligt förekommande i kolgruvor, uppger det globala facket Industriall. Även från Industriall finns kritik om att explosionen som orsakade de 41 dödsfallen i fredags inte går att beskriva som en olycka:

– Precis som vid tidigare olyckor hade den här kunnat undvikas. Det här är mord, inte en olycka. Turkiet har mycket kvar att göra, det är oacceptabelt att se dödsfall i gruvor på 2000-talet. Det här inte gruvarbetares öde. Vår starka solidaritet är med de turkiska gruvarbetarna, säger Kemal Özkan, Industrialls biträdande generalsekreterare på fackets hemsida.

– Vi är extremt sorgsna och arga över explosionen i Amasra. Vi sänder våra djupaste kondoleanser till familjerna och önskar de skadade gruvarbetarna snabb bättring. Vi kommer att fortsätta att ge vårt stöd till förbättringar i gruvorna i Turkiet, säger Luc Triangle, generalsekreterare för Industriall i Europa.

Många allvarliga olyckor

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan reste på lördagen till Amasra och sade då att han trodde på ”ödet” men han gav ett löfte om att få ett stopp på gruvolyckor som är långt ifrån ovanliga i Turkiet.

– Den administrativa och rättsliga undersökningen kommer att visa vad som orsakade explosionen och vem, om någon, är ansvarig, sade presidenten till samlade gruvarbetare, räddningsarbetare och lokala tjänstemän, rapporterar The Guardian.

Men från ett fackligt perspektiv finns skepsis kring den turkiska regeringens politiska vilja att stärka säkerheten i landets gruvor som började växa fram på 1800-talet och sedan dess uppskattas ha kostat omkring 5 000 arbetares död.

Den allvarligaste gruvolyckan någonsin i landet inträffade i staden Soma i västra Turkiet 2014 då 301 arbetare dödades. Även då utlovades förbättringar, och även då talade Recep Tayyip Erdogan om ”ödet” då han sade att ”sådana här saker händer” med hänvisning till de svåra omständigheterna för gruvbrytning.

Det ledde till stora protester och olyckan ledde också till att den turkiska regeringen ratificerade ILO:s konvention 176 om arbetarskydd i gruvor varpå landets lagstiftning skärptes. Bland annat fick gruvarbetare nya rättigheter kring arbetstid, rätt till avgångsvederlag samt förbättringar vad gäller pensionsålder och löner.

Men i slutändan har det i praktiken endast inneburit små förändringar för de allra flesta gruvarbetarna i landet. Vid en granskning 2019 framgick det att många faror och risker kvarstod fem år efter katastrofen i Soma.

Kan påverka opinionen

Amasra ligger i en region där stödet är stort för regeringspartiet AKP och den stora olyckan i Amasra kan innebära en utmaning för Recep Tayyip Erdogan inför presidentvalet i landet nästa år. Enligt opinionsundersökningar växer frustrationen bland AKP:s anhängare då partiet inte anses ha hanterat landets ekonomiska kris väl.

Enligt The Guardian har krav på ansvarsutkrävande svarats med varningar mot att sprida desinformation från vissa statliga institutioner. Detta ska också ses i ljuset av att landets parlamentet dagen innan olyckan röstade igenom en lag som kriminaliserar desinformation och den som döms för brottet kan dömas till upp till tre års fängelse.

– Det finns frågor som måste ställas, bara en dag efter att parlamentet antog en lag som kriminaliserar desinformation, så självklart är alla väldigt oroade över att myndigheterna inte kommer att tillåtas att göra sitt jobb ordentligt och är rädda för att sanningen inte kommer fram eller för en mörkläggning. Och ovanpå det skyller presidenten på ödet, säger Emma Sinclair-Webb, chef förr Human Rights Watch i Europa och Centralasien till The Guardian.