SVERIGE | I Tidöavtalet uttrycker regeringen och Sverigedemokraterna att de vill utreda ”förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar av bristande vandel.” Som exempel på bristande vandel nämns prostitution, missbruk och tillhörighet till klan. Alltså handlingar och leverne som inte är brottsligt enligt svensk lag.

Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling säger att det är rimligt att ställa krav på skötsamhet för att inte riskera utvisning. På frågan varför man även ska ta med sådant som inte är brottsligt i prövningen av vandel, svarar Ludvig Aspling:

– Har man inte svenskt medborgarskap har man ingen självklar rättighet att bo här. Det finns lagar med liknande bestämmelser som gäller på andra områden där man tillämpar en liknande vandelsprövning. För taxichaufförer till exempel.

Senast man kunde bli utvisad från Sverige på grund av handlingar som inte är brottsliga, så kallat asocialt beteende, var på 80-talet. När Sverige fick en ny utlänningslag 1989 togs den skrivningen bort. Man får dock gå tillbaka till 50- och 60-talet för att hitta en tid när den tidigare lagstiftningen faktiskt användes, berättar migrationsforskaren Henrik Emilsson på Malmö universitet.

– Då hade vi en helt subjektiv bedömning av vem som kunde utvisas. Man kunde utvisa människor på grund av alkoholism eller för att de inte skötte om sin bostad. Asocialt beteende helt enkelt. Men på 60-talet fick vi principen om likabehandling i Sverige, och då ansågs det orättvist att en utlänning som bodde här lagligt skulle utvisas om man inte begått brott.

Kan nekas i extrema fall

Vandel finns redan i nuvarande migrationslagstiftning och betyder helt enkelt att man inte ska ha begått brott. Kontroll av en persons skötsamhet förekommer på olika sätt i migrationslagstiftningen i dag, även om utvisning på grund av bristande vandel enligt dagens lagstiftning är väldigt ovanligt, enligt migrationsforskaren Henrik Emilsson.

– Det ska jättemycket till för att en asylsökande ska nekas på grund av vandel. Det är extrema fall, hot mot rikets säkerhet till exempel. Det har nästan ingen påverkan på vem som får asyl i dag, det är väldigt marginellt.

I dag kontrolleras till exempel alla som söker uppehållstillstånd i polisens misstanke- och belastningsregister innan de kan beviljas tillstånd.

”För det fall en sökande förekommer i misstanke- eller brottsregistret tar vi ställning till hur det påverkar möjligheten att beviljas uppehålls- och arbetstillstånd och längden på tillståndet”, skriver Migrationsverkets presskommunikatör Annica Dahlqvist.

Också personer som vill bli medborgare i Sverige kontrolleras i polisens register. Dessutom kollas om personen har skulder hos Kronofogden eller andra betalningsanmärkningar. Men för att nekas medborgarskap krävs ganska grov brottslighet, förklarar Henrik Emilsson.

– Vi har en väldigt mjuk tolkning av vandel när det gäller medborgarskap framför allt. Sedan finns det också karenstid, efter några år kan man ändå bli medborgare.

På Migrationsverkets hemsida redogörs för den karenstid som gäller för olika brott om man söker medborgarskap. Den som dömts för brott som ger dagsböter eller fängelse måste i regel vänta i flera år efter att brottet begåtts innan den kan ansöka om medborgarskap på nytt.

Tuffare i Danmark

I Danmark ser det annorlunda ut. De har inte någon karenstid alls för den som har begått brott och som nekas medborgarskap på grund av det.

– I Danmark är det extremt. Har du fått ett fängelsestraff, även med villkorlig dom, kan du nästan aldrig bli dansk medborgare, säger Henrik Emilsson.

Sverige har bland de snällare vandelskriterierna inom EU, säger Henrik Emilsson. Något som det kan komma att bli ändring på nu.

– Det kommer ställas högre krav på god vandel för att få medborgarskap framför allt. Man vill också kunna utvisa utlänningar mycket enklare. Det står ju ganska konkret i förslaget att man ska inte ta hänsyn till band till Sverige och man ska sänka nivån på straff för utvisning. Så det är ju väldigt tydligt, säger Henrik Emilsson.

TT: De vill lägga sig på EU:s miniminivå när det gäller migrationslagstiftningen, vad innebär det för vandelsfrågan?

– Vandelsfrågan är inte så definierad i EU-rätten. Men man får aldrig utvisa någon till hot om tortyr, liv och säkerhet. Vi har hundratals människor i Sverige som har fått utvisningsbeslut men som inte kan utvisas för att de riskerar tortyr i sitt hemland. Man kan inte utvisa folk hur som helst.

Måste definieras tydligt

Henrik Emilsson ställer sig dock tveksam till om en sådan migrationslagstiftning som uttrycks i Tidöavtalet kommer att kunna införas.

– Det är inte alls säkert. Det kanske kommer kunna införas, men det blir nog väldigt begränsat, jag kan inte tänka mig något annat.

TT: På vilket sätt tror du att det blir begränsat?

– Det strider mot rättsstatens principer att utvisa personer på godtyckliga grunder. Då måste det definieras väldigt, väldigt tydligt. Och då måste det vara ganska allvarliga brott, säger Henrik Emilsson.

– Det ska gå igenom lagändringar och gå igenom lagrådet, det ska nog mycket till om det blir något som är väldigt användbart och som ofta används.