En federal lag firar 50 år. ”Clean Water Act” anses vara en milstolpe i amerikansk miljömedvetenhet, men är lika mycket en påminnelse om det enorma arbete som kvarstår för att säkra hållbara vattenmiljöer till kommande generationer – och även förstå vattenkraftens roll som växthusgasproducent.
USA/MILJÖ | Den 18 oktober 1972 blev ”Clean Water Act” federal lag i USA och skulle sätta punkt för landets industriella vana att använda allmänna vattendrag, floder och sjöar som dumpningsplatser.
Potomacfloden, som rinner genom huvudstaden Washington, och som länge kallats för ”nationens flod” benämndes 1969 som ”en skam” av dåvarande presidenten Lyndon B. Johnson.
Lagen var ett kvitto på den växande miljömedvetenhet som 1960-talets progressiva rörelser bar med sig och som zoomade in på USA:s sötvattenreservoarer som utsatta och oumbärliga dricksvattenbärare.
Dammar – ett hot mot fiskarter
”Clean Water Act” hade stort stöd både bland demokrater och republikaner och anses alltjämt idag, lagom till sin 50-årsdag, som en avgörande insats för uppstädning av avloppssystem, floder och sjöar.
Potomacfloden är en av många floder som tjänat på lagens rättsliga och politiska följder – och anses ”vara på bättringsvägen, om än inte helt ren” av Potomac Conservancy.
Andra vattenvägar har helt ändrat karaktär och livscykler på grund av dammbyggen eller industriella ruttomläggningar. Den amerikanska miljömyndigheten EPA länkar exempelvis samman varmare flodvattentemperaturer med vattenkraftsbyggen som förvandlat rörliga kretslopp till blickstilla reservoarer som haft stor påverkan på arters fortlevnad.
– Om inte dammarna försvinner riskerar både lax och regnbågsöring utrotning, säger Kyle Smith, avdelningschef vid organisationen American Rivers, till Scientific American och hänvisar till det dystra läget för Snake River som rinner genom nordvästra USA.
Orsak och verkan
Sedan det första vattenkraftverket såg dagens ljus i den amerikanska delstaten Wisconsin 1882 ståtar den tredje planeten från solen med uppskattningsvis 62 500 vattenkraftverk världen över, varav Kina står för lejonparten av all energi som vattenkraften genererar.
I vattenkraftens vagga har dammbyggenas bidrag till klimatförändringar kartlagts och kastat långa skuggor över de nära tusen vattenkraftverk som håller på att byggas världen över. Det handlar framför allt om större utsläpp av metan från reservoarer än vad tidigare forskning har visat. Viktigt är därför att bättre kartlägga växthusgaser från vattenkraftverk, sade John Harrison, biokemist vid Washington State University i Kanada, i en intervju med Science hösten 2016.
– Dammar är ofta ansedda som rena, förnybara energikällor och växthusgasutsläppen tas inte med i beräkningarna. Vårt jobb bidrar till att berätta hela berättelsen [om dem], sade John Harrison, som kartlagt utsläppen från hundratals vattenkraftverk världen över.
”Ett arv till våra barn”
Vatten väntas bli en bristvara i en varmare och alltmer trångbodd värld, vilket gör det nödvändigt för enskilda medborgare, företag och nationer att inte slösa med det i onödan eller strössla det med gifter och smuts.
50 år efter sin politiska födelse bör ”Clean Water Act” firas som en viktig kugge i ett större bygge för en hållbar värld där mycket arbete alltjämt återstår, menar Dean Naujoks vid Potomac Riverkeeper Network, en organisation som är knutet till den rikstäckande alliansen Waterkeeper Alliance:
– Lagen är ett arv till våra barn, säger Dean Naujoks till Scientific American.
