Nu skärper EU kravet på minskade utsläpp från transporter och jordbruk. Trots att målet är lägre än vad riksdagen har beslutat kan det bli problem. Inget av Sveriges klimatmål nås med den nya regeringens aviserade politik, skriver regeringen själv i budgeten.
SVERIGE | På kvällen samma dag som regeringen lade fram sin första budget lyckades EU-länderna och EU-parlamentet enas om en plan för att minska koldioxidutsläppen från framför allt vägtransporter och jordbruk.
För Sveriges del innebär det att målet skärps från 40 till 50 procents utsläppsminskning till 2030 för de här sektorerna. Frågan är om skärpningen betyder så mycket i praktiken, eftersom det nationella klimatmålet som Sveriges riksdag beslutat om för 2030 ligger högre – på 63 procent jämfört med 1990.
Men för EU som helhet innebär kraven på utsläppsminskningar, som alla EU-länder nu har tilldelats, att det kan bli verkstad av klimatambitionerna. En signal som skickas raka vägen till FN:s pågående klimattoppmöte i Sharm el-Sheikh.
Rejäla ansträngningar för EU-länderna
För de flesta EU-länderna kommer det att krävas rejäla ansträngningar och konkreta åtgärder för att klara målen. Så även för Sverige.
I klimatredovisningen i budgeten konstateras att den nya regeringens beslutade och aviserade åtgärder kommer att öka utsläppen i närtid. Inget av klimatmålen till 2030 kommer att nås. Inte transportmålet, inte etappmålet på väg mot nollutsläpp 2045 eller det nya EU-målet.
Det beror främst på att regeringen vill sänka den så kallade reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå. Inblandningen av biobränslen i bensin och diesel kommer att minska drastiskt, vilket ökar utsläppen av koldioxid. Enligt Naturvårdsverket kan det öka Sveriges totala utsläpp med 10 procent.
Om regeringen inte ska missa målen måste den sjösätta nya åtgärder som kan få ner utsläppen i samma utsträckning.
Kan få ökat krav på att bevara mer skog
En annan effekt om EU-målet inte nås är att Sverige då inte heller kan utnyttja en möjlighet att avverka mer skog. Länder som sänker sina utsläpp mer än sitt beting, kan använda överskottet för att kompensera kraven i ett annat EU-regelverk, som bland annat handlar om skogen som kolsänka. Där är också nya regler på gång, och Sverige kan räkna med att få ökade krav på sig att bevara mer skog för att ta upp koldioxid ur atmosfären. Alltså minska avverkningen.
Med S-MP-regeringens beslutade klimatåtgärder fanns en marginal att använda gentemot skogsregelverket, så att avverkningsnivån i skogen inte skulle påverkas i allt för hög grad, vilket också går att läsa i regeringens budget. Med åtgärder som var beslutade fram till och med den 1 juli 2022 skulle utsläppen ha minskat så mycket att de olika klimatmålen till 2030 skulle ha nåtts, enligt regeringens bedömning.
