I Turkiet styrs de stora medierna av president Recep Tayyip Erdogan och många av de journalister eller oppositionella som dristar sig till att kritisera regimen kastas i fängelse. I V-deminstitutets demokratiindex hamnar Turkiet på plats 131 vilket innebär att de inte ens klarar att leva upp till det mest minimala måttet för att klassas som demokrati. Ändå tvekar inte vår nya utrikesminister Tobias Billström en sekund när han får frågan om Turkiet är en demokrati utan svarar omedelbart ja. Efter det har den svenska regeringen beslutat sig för att ta avstånd från organisationerna YPG och PYD, trots att de har varit nära allierade med både EU och Nato i kampen mot IS.

Krypandet för Erdogan vet snart inga gränser, det fattas bara att vi lämnar ut alla de oppositionella som han har velat ha utlämnade för att godkänna Nato-ansökan.

Samtidigt med detta håller i det tysta en ny grundlagsändring på att klubbas igenom i Sverige. Det handlar om utlandsspionage och innebär att den som röjer hemliga uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till en annan stat kan få hårda straff. I propositionen står det att uppgiftsröjande som har en ”potential” att leda ”till ett långvarigt avbrott i Sveriges mellanstatliga förbindelser eller till att Sverige stängs ute från fortsatt samarbete eller inte längre får delta i utbytet av hemlig information” ska räknas in. Som yttrandefrihetsexperterna Nils Funcke och Ingemar Folke har skrivit så innebär det att det blir andra staters och organisationers reaktioner på avslöjandena som blir avgörande.

I praktiken innebär det att nyhetsredaktioner som skriver om hemliga saker som andra stater planerar, oavsett hur människorättsvidriga de än må vara, kan dömas för spioneri.

Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt som har arbetat med att bereda grundlagsändringen, tar själv upp Sveriges radios avslöjande 2012 om att Sverige var med och byggde upp en vapenfabrik i Saudiarabien som ett exempel på något som snart kan vara förbjudet att skriva om. Andra exempel som har nämnts är FN-diplomaten Anders Kompass modiga avslöjande om att FN-soldater begick sexuella övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken 2014.

Att vi går med i Nato kommer inte göra det lättare för journalister och andra att utföra granskningar som kan ses som kontroversiella i andra länder, tvärtom. Som exemplet med Turkiet har visat kommer den svenska regeringen att göra allt för att vara de andra Nato-länderna till lags och om Turkiet, eller något annat land, vill att vi ska straffa journalister för att de har skrivit saker som landet ifråga inte vill ska komma ut, ja då är risken stor att vi kommer göra det.

Det är inte den nya regeringen som har drivit fram det här utan Socialdemokraterna och det första riksdagsbeslutet togs redan i april. Då röstade alla partier utom Vänsterpartiet och Liberalerna för lagändringen. Eftersom det rör sig om en grundlagsändring så måste det dock till två riksdagsbeslut med ett val däremellan, och nästa vecka, den 16 november, är det dags för den andra riksdagsomröstningen. Om inget väldigt oväntat händer kommer lagen då att gå igenom och ska träda i kraft redan den 1 januari.

Alla som tror på demokrati, fri journalistik och meddelarfrihet måste därför fram tills dess protestera högljutt mot det här. Annars kommer vi tillåta att skurkstater som Turkiet får sätta munkavle på både svenska visselblåsare och journalister – är det verkligen det politikerna vill?