Företrädare för utvecklingsländer kräver att det tillsätts en fond som betalar ut ersättning för de skador och förluster som klimatförändringarna orsakar. En som är på plats vid det pågående klimatmötet för att sluta upp bakom kraven är aktivisten Taren Chilia från den lilla och hårt drabbade önationen Vanuatu.
COP27 | Taren Chilia gick i högstadiet när den mycket kraftiga orkanen Pam svepte in över Stillahavsnationen 2015. Hans skola raserades under orkanens härjningar, som ledde till att nästan hälften av den lilla önationens 270 000 invånare tvingades bort från sina hem.
Flera människor omkom och mängder av byggnader och åkermarker förstördes. Taren Chilia, som i dag är 20 år, berättar att familjen tvingades fly undan de vattenmassor som följde i orkanens spår.
– När vi rusade ut ur vårt hus hörde jag hur vågorna började slå in mot vår by, som svämmades över. Vår skola spolades bort, liksom allt annat i vår närhet, berättar han för IPS.
De små utvecklingsländer som finns utspridda i Stilla havet tillhör världens mest sårbara för extrema väderfenomen, enligt FN:s klimatpanel, IPCC. Önationerna står inför en rad hot – däribland allt kraftigare stormar och den fortsatta förlusten av biologisk mångfald.
Ökad risk för översvämningar
En majoritet av befolkningarna på dessa öar bor nära kusten, men med tiden har allt fler samhällen tvingats flytta längre inåt land på grund av en ökad risk att drabbas av översvämningar och erosion.
I Taren Chilias by kunde befolkningen snabbt bygga upp den förstörda skolan igen, tack vare donationer från Australien.
Han är en av många klimataktivister som anser att de länder som drabbas hårt av klimatförändringarnas effekter måste få kompensation för att kunna återuppbygga de skador ett land som Vanuatu drabbas av.
Liksom många andra menar Taren Chilia att världens rika länder, som i första hand bär ansvaret för utsläppen av växthusgaser, måste ta sitt ansvar och betala för de förluster dessa förorsakar.
– Alla världens länder bör ställa sig bakom kraven på klimaträttvisa och skapandet av en mekanism för kompensation för skador och förluster, säger han.
Sviket löfte i fokus på klimatmötet
Många utvecklingsländer betonar att de nu tvingas betala kostnaderna för en utveckling som de bär ett mycket litet ansvar för.
Espen Ronneberg, som arbetar med klimatfrågor inom Stillahavsnationernas regionala samarbetsorganisation Pacific Community, påpekar att skadorna bara kommer att fortsätta att förvärras så länge världens länder inte ser till att drastiskt minska sina utsläpp.
Redan nu är effekterna av klimatförändringarna här, påpekar han.
– Men de kommer att bli betydligt värre i framtiden om inte fler anpassningsåtgärder genomförs – och om de inte tillkommer mer stöd i form av tekniska insatser och en ökad finansiering.
För 13 år sedan utlovade världens rika länder att varje år bidra med motsvarande 100 miljarder dollar till klimatåtgärder i världens utvecklingsländer. Men det är ett löfte som ännu inte har infriats. Det svikna löftet är en fråga som Stillahavsnationernas ledare fokuserar på under det pågående klimatmötet i Egypten.
Fond för förluster och skador
Samtidigt menar Espen Ronneberg att det inte kommer att räcka med detta stöd och med olika humanitära insatser – utan att det också kommer att krävas en mekanism för förluster och skador.
Taren Chilia betonar att klimatförändringarna har långtgående effekter. Hans mamma förlorade sina försörjningsmöjligheter i samband med orkanen, och eftersom hans pappa har ryggproblem är det i dag Taren Chilias som ansvarar för familjens försörjning
– Jag har drabbats personligen. Nu arbetar på en restaurang för att kunna försörja familjen, berättar han.
Taren Chilia tvingades hoppa av skolan i förtid för att börja arbeta.
– Mina framtidsdrömmar grusades när jag inte kunde gå klart skolan. I dag är mitt mål att världen i högre grad ska uppmärksamma klimatförändringarna, säger han.
