Hebe de Bonafini, ledare för organisationen Madres de Plaza de Mayo, har avlidit i Buenos Aires, 93 år gammal. De Bonafini var medgrundare av organisationen, på svenska kallad ”De galna mödrarna”, två år efter att militären hade tagit makten i Argentina.
ARGENTINA | Efter nyheten om Hebe de Bonafinis död beskrev tidigare president Cristina Kirchner henne som ”en global symbol för kampen för mänskliga rättigheter, Argentinas stolthet” i en tweet. President Alberto Fernández har utlyst tre dagars landssorg.
I en tweet skrev Fernández, som de Bonafini öppet hade kritiserat för bland annat dålig skötsel av Argentinas ekonomi, att landet förlorat en ”outtröttlig kämpe” som ”krävde sanning och rättvisa tillsammans med mödrarna och mormödrarna”, rapporterar La Nación.
”Mormödrarna” är en hänvisning till den rivaliserande falangen och tweeten fick medlemmar av ”Madres de Plaza de Mayo” att se rött. De svarade: ” ”Att koppla samman vår ledares kamp med en annan organisation är en förolämpning. Lyckligtvis offentliggjorde Hebe allt hon tyckte om er”, skriver La Nación.
”De galna mödrarna”,
De Bonafini var medgrundare av organisationen Madres de Plaza de Mayo, på svenska kallad ”De galna mödrarna”, två år efter att militären hade tagit makten i Argentina. Den äldsta sonen greps i februari 1977, några månader senare tillfångatogs även den andra brodern, rapporterar the Guardian. Båda hade varit medlemmar av militanta vänstergrupper.
Medan de Bonafini letade efter sina söner på sjukhus och bårhus stötte hon på andra kvinnor som gjorde detsamma och organisationen skapades. Men kvinnorna, som till en början var 14 till antalet, mötte på hårt motstånd och började demonstrera framför presidentens residens – på Plaza de Mayo.
Regeringen hade förbjudit möten med fler än tre personer, och polisen mördade även organisationens första ledare, Azucena Villaflor. Men kvinnorna fortsatte samlas varje torsdag och gick moturs runt obelisken på Plaza de Mayo med krav om att deras barn skulle komma tillbaka, levande.
Regeringen hade förbjudit möten med fler än tre personer, och polisen mördade även organisationens första ledare, Azucena Villaflor. Men kvinnorna fortsatte samlas varje torsdag och gick moturs runt obelisken på Plaza de Mayo med krav på att deras barn skulle komma tillbaka, levande.
Svepte tygblöjor
De svepte tygblöjor som symboliserade de blöjor som deras försvunna barn en gång använt runt sina huvuden, som senare blev vita huvuddukar med de försvunna barnens namn på broderade ikoniska symboler för gruppen.
Efter att i början bara ha krävt att barnen kommer tillbaka – omkring 30 000 dissidenter försvann under diktaturen – började mödrarna även kräva att militärerna som var ansvariga för försvinnandena ställdes till svars. Enligt The Guardian har organisationen sedan dess sett till att över 1 000 av de som torterade och mördade åt diktaturen har ställts inför rätta.
Madres de Plaza de Mayo splittrades i två fraktioner 1986. de Bonafini ledde den mer radikala falangen som sökte politisk förändring medan den andra fokuserade mer på juridiska frågor.
Dessa två grupperingar har sedan dess rivaliserat med varandra.
"Alla skandalers moder"
Även om de Bonafini var hedrad för sin kamp för mänskliga rättigheter var hon också en kontroversiell person, av the Economist kallad ”alla skandalers moder”
Hon försvarade bland annat attackerna mot World Trade Center i New York den 11 september. Då sa hon:
”Jag kände lycka. Jag tänker inte vara en hycklare. Det smärtade mig inte alls.” Hon har även varit involverad i en korruptionsskandal omkring föreningen som hon själv grundade.
De Bonafinis aska kommer att förvaras på Plaza de Mayo, som hon själv hade önskat.
