Härom veckan sände Sveriges radio ett inslag om Nimo, som har förlorat fem av sina barn till svältkatastrofen i Somalia. Hälften av landets 16 miljoner invånare hotas av akut svält och 1,2 miljoner människor har tvingats fly undan den torka som pågått i fem år och bränt sönder allt vad skördar, bete och boskap heter.

På svenska Twitter trendade #Somalia. Åsikterna som var populärast var ungefär de här, omskrivna till icke-vulgärt språk:
– Skicka kondomer, inte pengar.
– Somalier är dumma i huvudet som skaffar fler barn än de kan försörja.
– Somaliska kvinnor borde lära sig att knipa ihop benen.

Och något i mig brast. Det är så outhärdligt sorgligt hur människors lidande görs till åtlöje. Hur man visar förakt, likgiltighet eller skadeglädje över att en mamma tvingas begrava sina små barn. Att man pratar om förtvivlade, drabbade personer som om de vore något annat än människor. Och hur man gör sig själv till någon som står över dessa människor intellektuellt, kulturellt och värdemässigt.

Twitter har under flera år varit en håla för extremister. Plattformen är byggd på ett sådant sätt att ju mer extrema åsikter du har, ju mer uppmärksamhet får du när andra reagerar på det du skriver. Det har triggat många att bete sig som värsta sortens mobbare, stärkta av hejarop och asgarv och algoritmer som ger likes och nya följare som belöning. När Elon Musk köpte Twitter lovade han ett forum där sann yttrandefrihet och folkets vilja skulle få styra. Inom 12 timmar efter hans maktövertagande hade användningen av n-ordet ökat med 500 procent och det antisemitiska innehållet femdubblades inom en vecka. Säkerhetschefen och sedermera hela hans team, som ansvarade för att bekämpa hat och hot, har slutat och Donald Trump fick tillbaka sitt konto.

Somaliahändelsen fick mig att lämna Twitter. Det är med sorg i hjärtat. Jag älskade det spontana samtalet där. Att råka på någon som har skrivit en fundering, fråga eller hälsning och stanna till för att prata en stund. Jag träffade personer som jag annars aldrig skulle ha mött och kommit i samspråk med. Nya världar öppnade sig. Jag mötte likasinnade och kände mig mindre ensam och konstig.

I dag är Twitter en hävstång för välregisserade, mäktiga krafter som vill störta demokratier och som hyllar despoter. Som försöker försvaga och splittra folk genom att behandla människor orättvist. Samma dag som jag avaktiverar mitt Twitterkonto ser jag att alternativhögern har påbörjat sitt nästa projekt med Twitter som plattform. #Swexit trendar och det är bara en tidsfråga innan media och populistiska politiker kommer att plocka upp deras kastade handske om att Sverige bör lämna EU.