Nederländerna bad i måndags om ursäkt för sin roll i den transatlantiska slavhandeln. Trots det historiska beskedet anser många att en ursäkt inte är tillräckligt – istället vill man se ekonomisk ersättning för generationell fattigdom. Även Sverige har tidigare krävts på ursäkt och ersättning för sin slavverksamhet på ön Saint-Barthélemy.
NEDERLÄNDERNA | Nederländernas premiärminister Mark Rutte meddelar också att ingen ersättning är planerad.
I stället inrättar Nederländerna en fond med ett startkapital på 200 miljoner euro, vars uppgift är att arbeta emot slaveriets följder, som ännu syns tydligt såväl i Nederländerna som i landets forna kolonier.
Andra grupper av ättlingar och några av de drabbade länderna har kritiserat ursäkten för att vara förhastad och hävdar att bristen på samråd från Nederländernas sida visar att koloniala attityder fortfarande härskar.
Vill ha ursäkt från kungen
Ursäkten borde också komma från den nederländske kungen Willem-Alexander, inte från regeringen menar kritiker, och den borde framföras i den före detta kolonin Surinam den 1 juli nästa år, då det är 150 år sedan slaveriet upphörde där.
Rhoda Arrindell, en aktivist från en av de tidigare kolonierna Sint Maarten, sade:
– Vi har väntat i några hundra år på verklig reparativ rättvisa. Vi tror att vi kan vänta lite till.
Krav på ersättning även från Sverige
Även Sverige har krävts på ekonomisk ersättning för den historiska slavhandeln i Västindien. År 2014 hotade 14 länder i Karibien att dra sina tidigare kolonisatörer inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag om kraven inte fick gehör.
De karibiska nationerna, representerade av Caricoms gottgörelsekommission (Caricom Reparations commission), krävde också de europeiska länderna på en offentlig ursäkt för den brutala människohandeln i Västindien.
I första hand handlar det om slavhandlarnationer som Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Spanien och Portugal, men också Danmark, som hade omfattande slavhandel, och Sverige finns med på listan. Sverige fanns med på grund av den slavhandel som bedrevs i Sveriges enda koloni, på ön Saint-Barthélemy.
Under den svenska tiden 1784–1878 var ön en integrerad del av den västindiska slavekonomin men affärerna gick allt sämre med tiden och 1878 sålde Sverige ön till Frankrike och sedan dess är ön fransk.Svenska UD ville inte då kommentera ärendet förrän de hade fått en formell förfrågan av de karibiska nationerna.
Krav framfördes utan ”officiell” förfrågan
2020 krävde Caricoms gottgörelsekommission återigen att Sveriges kungahus och regering skulle om ursäkt för den svenska rollen i slavhandeln på ön Saint-Barthélemy.
Kommissionen hade skärpt sina krav mot bakgrund av att Black Lives Matter-rörelsen hade spritt sig från USA till Västindien och övriga världen.
Även denna gång hänvisade UD till att regeringen ännu inte hade mottagit något officiellt krav.
Svenska kyrkan vill försonas med samerna
I Sverige befinner sig Svenska kyrkan i en försoningsprocess med samerna.
Svenska kyrkan anser att den har varit har varit delaktig i det koloniala förtryck och övergrepp som har skett gentemot det samiska folket och erkänner att den försökte omskapa samerna till majoritetskulturens egen avbild, att den förnekade den samiska kulturen, språket, hantverket och konsten.
I oktober i år framförde den då avgående ärkebiskopen Antje Jackelén Svenska kyrkans offentliga ursäkt till det samiska folket en andra gång i samband med konferensen Ságastallamat i Luleå .
