EU-parlamentet ger klartecken för EU att gemensamt ratificera Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor och flickor.
SD avstod och röstade nej – och får besk kritik från övriga svenska partier.
KVINNOVÅLD | I två separata omröstningar på onsdagseftermiddagen sades ja till olika delar av konventionen med stor majoritet: 472 röster mot 62 och 73 nedlagda, samt 464 röster mot 81 och 45 nedlagda.
Alla svenska partier utom SD hade redan på förhand lovat att rösta ja. SD har i sin tur motiverat sitt val att avstå respektive rösta nej med att man principiellt anser att det ska vara stater, snarare än EU som helhet, som ratificerar internationella konventioner.
Övriga svenskar är föga imponerade.
”Helt obegripligt hur SD, som enda svenska parti, inte röstade för det historiska beslutet. Att försöka lägga krokben för kvinnors mänskliga rättigheter är att stå på fel sida av historien”, hälsar Arba Kokalari (M) till TT via sms.
”Ännu en gång visar SD sitt rätta ansikte. De vill helt enkelt inte bekämpa mäns våld mot kvinnor och det är skamligt”, skriver Alice Bah Kuhnke (MP).
Europarådets Istanbulkonvention lades fram 2011 och har hyllats som ett genombrott i kampen mot könsbaserat våld, med sina definitioner av vad som ska räknas som brott och måste bestraffas. Den ratificering som nu kommer att göras för EU:s del gäller dock bara vissa delar, på de områden där det är EU som bestämmer.
EU-parlamentets klartecken innebär att medlemsländerna kan hålla en avgörande omröstning om att ratificera på ett ministermöte i juni.
Även om ett fåtal länder fortsatt är emot så väntas godkännandet även där gå igenom med klar marginal.
Fakta: Istanbulkonventionen
Europarådets Istanbulkonvention är ett omfattande avtal med syfte att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och flickor samt våld i hemmet. Konventionen lades fram 2011 och trädde i kraft 2014.
Det är den första juridiskt bindande konventionen om våld mot kvinnor i Europa och öppnades för undertecknande vid ett ministermöte i Istanbul i Turkiet.
I Istanbulkonventionen fastslås att våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Den fördömer alla former av våld mot kvinnor och beskriver våldet som ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män.
Stater som ratificerar dokumentet förbinder sig att upprätthålla en viss juridisk standard gällande exempelvis våldtäkt, sexuella övergrepp, könsstympning, hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap.
Konventionen har signerats av 45 stater och EU. 38 länder har också slutligt ratificerat, senast Ukraina och Storbritannien i november 2022.
Turkiet var först att ratificera konventionen – men också enda land som senare lämnat konventionen. Även Polen har flaggat för att man överväger att dra sig ur.
