HUNGERSNÖD | Drastiskt minskande bidrag i kombination med att hjälpbehovet i världens fattigaste länder blir alltmer akut. Och ett minst sagt turbulent globalt säkerhetsläge som gör att givarländernas fokus hamnar på inrikespolitiska utmaningar.

Det är en dyster bild som Carl Skau, biträdande verkställande direktör och operativ chef för World Food Programme (WFP), målar upp.

– De humanitära behoven har aldrig varit så omfattande i modern tid. Detta samtidigt som gapet mellan behoven och resurserna aldrig varit så stort, säger han till TT under ett besök i Stockholm.

– Det som är särskilt exceptionellt i år är att behoven fortsätter att växa medan bidragen sjunker – samtidigt som man varslar om fortsatt minskande resurser inför 2024.

Försenad mat – och mindre

Carl Skau är sedan i våras vice ordförande för World Food Programme. Organisationen meddelade i juli att man hittills i år bara lyckats samla in fem miljarder dollar, mindre än hälften av det uppsatta målet på 10–14 miljarder dollar.

Det gör att man för första gången på många år tvingas skära ned på mat- och kontantstöd till världens fattigaste länder. När Ryssland i juli meddelade sitt avhopp från spannmålsavtalet med Ukraina, som förhandlats fram med hjälp av Turkiet och FN, förvärrades läget ytterligare, enligt Carl Skau.

– Det kunde inte ha skett vid en sämre tidpunkt. Förra året köpte vi hälften av vårt spannmål i Ukraina, och i år har 80 procent av det vete vi distribuerat kommit därifrån. Nu får vi istället titta på andra länder för upphandling vilket gör att processen tar längre tid och det finns risk för att den blir dyrare, säger han.

Rysslands avhopp leder till försenade leveranser och mindre mat till behövande. Men det var inte oväntat, påpekar Carl Skau.

– Det var ju med dåliga odds som det här avtalet kom till från första början, så vi stod inte helt överraskade. Samtidigt vill vi också fortsätta att upphandla ukrainskt vete. Det finns många fördelar med det, inte minst geografiska sådana, säger han.

– Svarta havet ligger nära flera av våra operationer i Syrien, Sudan, Somalia och Jemen.

Hungriga lär svälta

Att Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina allvarligt påverkar givarviljan inom världssamfundet är tydligt, enligt Carl Skau.

– Både under covidkrisen och under krigets första år var generositeten bland våra största givare imponerande och våra bidrag ökade. Men kurvan har vänt under 2023 och de indikationer vi får är att den kommer minska ytterligare under 2024, säger han.

– Det gäller alla våra stora bidragsgivare som USA, Tyskland och EU-kommissionen – men också Sverige.

Konsekvenserna av de minskande bidragen är stora. Många människor som går hungriga i år kommer att svälta nästa år, enligt Carl Skau.

Extra kritiskt är läget i Syrien, Jemen och Afghanistan – där WFP också tvingas dra ned på verksamheten.

– I Afghanistan har vi gått från att stötta 13 miljoner människor i december förra året till 5,5 miljoner i maj. Och kan vi inte stötta åtminstone 10 miljoner nu i vinter så kommer vi att se en svältkatastrof i landet. Det råder det ingen tvekan om, säger han.

Svårt att möta behövande

Den krassa ekonomiska realiteten tär också mentalt på WFP:s anställda, berättar Carl Skau.

– I Afghanistan jobbar våra medarbetare under extremt svåra former, inte minst de kvinnliga anställda. Samtidigt vittnar de om att det vare sig är säkerheten eller oron kring deras jobb i dessa besparingstider som är det svåraste, säger han.

Det svåraste är att möta alla hjälpbehövande de inte kan hjälpa när vi nu måste skära i stödet.

Den dystra bilden till trots menar Carl Skau att dagens svåra läge går att lösa.

– Vi var på rätt kurs före covidkrisen, men har nu slungats tillbaka många år. Det är inte tillgången till mat som är problemet, snarare handlar det om tillträde och resurser, säger han.