Tyskland stänger sina sista kärnkraftverk under lördagen.
När Angela Merkel och hennes regering 2011 fattade beslutet om nedläggning var folkets stöd stort.
Nu, när det är dags att slå igen, har debatten fått nytt liv.
TYSKLAND | Nya uppmaningar om att skjuta upp nedstängningen av Tysklands sista kärnkraftsreaktorer har den senaste tiden kommit både från oppositionen och från politiker i partier i förbundskansler Olaf Scholz koalition.
I veckan avfärdades de av den tyska regeringen.
– Kärnkraftsutfasningen den 15 april, vilket är nu på lördag, är klappad och klar, sade förbundskanslerns talesperson Christiane Hoffmann i onsdags enligt nyhetsbyrån AP.
Svängning i opinionen
Rysslands invasion av Ukraina förra året ledde till att debatten om kärnkraft fick nytt liv. Från att Merkels beslut om nedläggning hade stort folkligt stöd ville majoriteten av tyskarna i augusti se en förlängning av kärnkraften, enligt en opinionsundersökning i Der Spiegel. 41 procent av de som svarade ville till och med bygga fler kärnkraftverk.
Kritiker har påtalat att den sedan länge planerade stängningen kommer att leda till att Tyskland i större utsträckning behöver förlita sig på fossila bränslen, vilket går på tvärs mot löftet att fasa ut kolet till 2030 och vara koldioxidneutralt år 2045.
Satsning på förnybart
Den sista stängningen var tänkt att genomföras redan den 31 december 2022, men sköts upp med anledning av den energikris som uppstått som en följd av kriget i Ukraina.
Reaktorerna som nu klappar igen har sammanlagt stått för runt 6 procent av landets el. Nedläggningen väcker farhågor om att landet inte kommer att kunna producera den mängd el som behövs. Myndigheterna hävdar dock att behovet ska kunna mötas med hjälp av kolkraft, gas och den förnybara energi som regeringen har lovat att bygga ut snabbt.
Kärnkraftsmotståndarna jublar över att de sista atomreaktorerna bommas igen och enligt miljöminister Steffi Lemke kommer Tyskland i och med det att bli säkrare, rapporterar Tagesschau.
– Med nedläggningen av de tre senaste kärnkraftverken går vi in i en ny era av energiproduktion, säger hon.
Kristin Groth/TT
Fakta: Tyskland och kärnkraften
Tyskland är den första stora industrinationen i världen som fasar ut all sin kärnkraft. 2001 beslutade landet att gradvis stänga de 17 kärnkraftsreaktorerna till år 2022. Beslutet revs tillfälligt upp 2010 men återinfördes efter kärnkraftskatastrofen i Japan 2011, efter vilken förbundskansler Angela Merkel, som tidigare förespråkat kärnkraft, gjorde en helomvändning.
De gamla kärnreaktorerna i det forna Östtyskland stängdes under 1990-talet av säkerhetsskäl. Hösten 2022 beslöt regeringen att behålla landets tre resterande kärnkraftverk i drift till april i år på grund av energikrisen i spåren av Ukrainakriget.
Omkring 70 procent av Tysklands energibehov täcks av import. I början av 2020-talet utgjordes över en tredjedel av den totala energikonsumtionen av olja, en fjärdedel av naturgas, 18 procent av kol, 14 procent av förnybara energikällor och drygt 6 procent av kärnkraft.
Källa: Landguiden/UI
