NIGER | Nigeriska militärer avsatte president Mohamed Bazoum den 26 juli då medlemmar av Nigers presidentgarde, ledd av Abdourahmane Tchiani, tog makten.

Abdourahmane Tchiani har trotsat uppmaningar från FN, Ecowas och västmakterna att återinsätta honom, vilket fick västafrikanska statschefer att beordra att beredskapsstyrkan ska samlas.

– Låt ingen tvivla på att om allt annat misslyckas är de tappra krafterna i Västafrika redo att svara på uppmaningen, sade Ecowas kommissionär för politiska frågor, fred och säkerhet Abdel-Fatau Musah till försvarscheferna från medlemsländerna i Ecowas som träffades i Ghana under torsdagen:

– Med alla tillgängliga medel kommer den konstitutionella ordningen att återställas i landet.

Niger, som är ett av världens fattigaste länder, har strategisk betydelse utanför Västafrika på grund av dess roll som ett nav för utländska trupper som är involverade i kampen mot islamistiska upprorsmän i Sahel-regionen.

Under de senaste åren har västländer gjutit in hundratals miljoner dollar i bistånd till Niger, som sågs som ett av de sista demokratiska länderna i Sahel-regionen söder om Saharaöknen som det kunde samarbeta med för att slå tillbaka ett växande jihadistiskt uppror kopplat till till al-Qaida och Islamiska staten.

Västländer fruktar nu att juntan i Niger kan följa grannlandet Mali, där militärregeringen kastade ut franska trupper och bjöd in legosoldater från Rysslands Wagner-grupp, som välkomnat kuppen i Niger.

Abdel-Fatau Musah sa att de flesta av blockets 15 medlemsländer var beredda att delta i beredskapsstyrkan som skulle kunna ingripa i Niger. Undantagen var de som också styrs av militärjuntor – Mali, Burkina Faso och Guinea och Kap Verde.

Nigers grannar Mali och Burkina Faso säger att en väpnad intervention i Niger skulle vara liktydigt med en krigsförklaring mot deras länder.

Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd träffades i måndags för att överväga om det skulle stödja militär intervention men har ännu inte offentliggjort sitt beslut.