KLIMAT | Hajen är ljust beige med bruna prickar, långsmal kropp och en rundad nos. Med sina stora mörka ögon ser den ut som något från en Disneyfilm.

Men den småfläckiga rödhajen som släpps ut i havet den här dagen ska möta en verklighet långt ifrån sagornas värld.

– Att börja värma upp vattnet i akvariet mer än tolv timmar innan de ska släppas ut har vi aldrig behövt göra tidigare, säger Martin Stjernstedt, marinbiolog på Havets hus i Lysekil.

I 20 år har de fött upp och släppt ut småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden som en del av ett bevarandeprojekt. Vattnet i akvarierna där hajarna växer upp pumpas in från djuphavet och är omkring åtta grader varmt. Ytvattnet i viken utanför, där hajarna släpps, är 21 grader i slutet av juni.

– Sådana snabba temperaturskillnader tycker nästan inga djur om. Det skapar stress som kan leda till död, säger Martin Stjernstedt.

"Riktigt, riktigt dåligt"

Temperaturskillnaden beror delvis på att hajarna släpps några veckor tidigare än vanligt i år, men framför allt på att ytvattnet är ovanligt varmt.

I Atlanten och Nordsjön pågår en marin värmebölja som av den amerikanska vädermyndigheten NOAA har klassats som extrem, kategori fyra på en femgradig skala.

Även haven runt Sverige saknar den vanliga svalkan.

– Framför allt Östersjön har värmts upp väldigt snabbt jämfört med andra områden, säger Ola Kalén, oceanograf vid SMHI.

Det är ungefär fyra grader varmare än normalt för årstiden – och det väntas fortsätta hela sommaren. NOAA:s prognos är att 50 procent av världens oceaner sannolikt kommer att vara drabbade av värmeböljor fram till september.

– För Nordatlanten är det minst 90 procents chans att det här kommer att fortgå hela augusti. Det är riktigt, riktigt dåligt, säger Ola Kalén.

I augusti blir vattnet dessutom varmare naturligt, vilket innebär att ytterligare uppvärmning kan få katastrofala följder.

– Blir det dåligt för till exempel plankton så sprider det sig uppåt genom hela näringsväven. Det kan bli massdöd av fiskar och fåglar för att det finns för lite föda, säger Ola Kalén.

Invasiva arter förökas

Hos en del organismer ökar metabolismen när det blir varmare, vilket innebär att de behöver äta mer – samtidigt som det kan finnas brist på föda när andra arter påverkas negativt och försvinner.

Ett annat problem är att de invasiva arter som trivs bra i varmare vatten kan bli fler. Redan i dag har de invasiva stillahavsostronen tagit över på västkusten, och penselkrabbor och blåskrabbor konkurrerar med de inhemska krabborna. Den aggressiva svartmunnade smörbulten skrämmer bort andra fiskar i områden där den etablerar sig.

– De invasiva arterna är ett problem redan i dag, men de kan bli ett ännu större problem i framtiden, säger Martin Stjernstedt.

På Tjärnö marina laboratorium i norra Bohuslän har forskare mätt temperaturen i vattnet i nästan 40 års tid. De har sett att marina värmeböljor blir allt vanligare.

– I genomsnitt är vattnet 4,7 grader varmare än normalt under en marin värmebölja, och det varar i ungefär tio dagar, säger Marlene Jahnke, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.

Hon har studerat de viktiga ålgräsängarna, som brukar beskrivas som en barnkammare för bland annat torsk och krabbor. Ålgräset är viktigt för den biologiska mångfalden och ekosystemet – men har länge varit hotat.

Klimatförändringarna driver på

Det visade sig att ålgräset klarar en genomsnittlig värmebölja ganska bra, men så fort andra stressfaktorer – till exempel algblomning – tillkommer så blir det tufft. Ju längre värmeböljorna pågår desto mer stryk tar ålgräset dessutom.

– Den marina värmeböljan som pågår nu i Skagerrak har pågått i tolv dagar, med ungefär fyra grader varmare än normalt. Hur länge den kommer att pågå vet vi inte, så det är väldigt oroande, säger Marlene Jahnke, när TT pratar med henne i slutet av juni.

Utanför Havets hus i Lysekil faller sporadiska regnskurar över folkmassan som samlats för att bevittna hajsläppet.

På en stor skärm kan man följa hur två dykare simmar ner till botten och släpper iväg de fem småfläckiga rödhajarna, en i taget. Arten förekommer även i varmare vatten så just de här individerna kommer troligtvis att klara värmen bra – men de kan drabbas på längre sikt.

– Vad händer med djuren de äter, algerna de gömmer sig i och miljön i allmänhet? Ekosystemet är komplext och det finns mängder av saker som kan påverka livskvaliteten för småfläckig rödhaj, säger Martin Stjernstedt.

Det som driver på uppvärmningen av havet långsiktigt är klimatförändringarna. Den enda lösningen är att minska utsläppen drastiskt, säger Ola Kalén.

– Men all värme som kommer till ytan måste spridas i djuphaven. Så även om det skulle vara möjligt att stoppa utsläppen och stabilisera uppvärmningen direkt i dag så skulle vi få en ökning av havstemperaturerna fram till minst år 2300 eftersom processen är långsam, säger han och tillägger:

– Så allt vi kan göra i närtid kommer att spela roll under en väldigt lång tid framåt.