Den SD-stödda regeringen har beslutat att korta mandatperioderna för Sveriges universitetsstyrelser från tre år till 17 månader. Ett beslut som möts av massiv kritik från den akademiska världen.
SVERIGE | Beslutet sker med hänvisning till en Säporapport som menar att universitetsstyrelser är måltavlor för andra staters påverkan samt det säkerhetspolitiska läget i Europa.
– Säpo påtalar att våra universitet är sårbara i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Därtill har både SvD och DN rapporterat om hur kinesiska studenter som jobbar för den kinesiska militären verkar vid våra universitet och högskolor, säger utbildningsminister Mats Persson i en kommentar till Aftonbladet.
Bedömare utesluter inte att regeringens reform bottnar i en större omläggning av statliga institutioner i linje med Sverigedemokraternas önskan om utrensning av vad de anser vara en vänsterledd tjänstemannakår – och samtliga statliga universitet kritiserar regeringens beslut om kortade mandatperioder och kallar ingreppet för ett sätt att urvattna den akademiska självständigheten.
– Jag tror att det handlar om personfrågor, att det finns personer som anses misshagliga. Vilka det är får vi se om 17 månader för då kommer de inte omförordnas, säger Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, till Forskning & Framsteg.
