Moldaviens parlamentet har röstat igenom en lag som när den träder i kraft byter officiellt språk i landet.
Rent språkligt blir det ingen stor skillnad, men politiskt och symboliskt är frågan infekterad.
MOLDAVIEN | Glöm moldaviska. Inom kort kommer språket att byta namn till rumänska, det språk moldaviskan till stor del är identiskt med.
I en andra och slutlig omröstning i parlamentet i huvudstaden Chisinau röstade en majoritet för namnbytet, där orden moldaviska, modersmål och officiellt språk i konstitutionen alla nu ska kallas rumänska.
Lagen ses som ett steg för landet att röra sig bort från historiska band till Moskva och ett viktigt steg för att underlätta för ett eventuellt framtida medlemskap i EU – steg Rysslandsvänliga partier inte vill att landet ska ta.
Ryssland har också tidigare i år kallat lagen för ”en anti-rysk resolution”.
Under torsdagens omröstning höll Rysslandsvänliga Socialistpartiets ledamöter upp banderoller med budskap om att lagen är en attack på den moldaviska identiteten.
Oppositionen har fortsatt möjlighet att stoppa lagen, genom att gå till författningsdomstolen. Den slog dock redan 2013 fast att det officiella språket i landet ska kallas rumänska.
Moldavien var fram till andra världskriget en del av Rumänien och moldaviskan är en rumänsk dialekt. Under sovjetiskt styre beslutade Josef Stalin att rumänskan i landet skulle byta namn. Samtidigt byttes det latinska alfabetet ut mot det kyrilliska och ord av slaviskt ursprung infördes i språket.
I dag är skillnaden mellan språken främst de slaviska lånorden.
Det som i dag heter moldaviska är största språk i landet, även ryska är utbrett.