KLIMAT | – Vi går när vi borde sprinta. Utsläppen måste halveras till 2030 om vi ska klara 1,5-graders målet, sade Hoesung Lee, IPCC:s ordförande, när rapporten presenterades på måndagseftermiddagen.

I den nya rapporten sammanfattas de senaste fem rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC. Dessa har konstaterat att klimatförändringarna påverkar hela jorden och de orsakas av människors utsläpp. Möjligheten att klara 1,5-gradersmålet – som världen har enats om i Parisavtalet – minskar snabbt.
Fortsätter vi som nu är målet passerat redan 2030.

– Vi har många alternativ till lösningar, detta är en no-brainer. Nationer, näringsliv, investerare – vi måste gå från klimatprokrastinering till klimathandling nu, sade Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram UNEP, som även hon deltog vid presentationen.

Förvärrat läge

Den förra sammanfattande rapporten kom 2014, och sedan dess har läget blivit ännu allvarligare, konstaterar Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

De globala utsläppen fortsätter att öka – samtidigt som jorden har fortsatt att bli varmare och forskarna ser allt större förändringar i jordens klimatsystem.
De rapporter som kommit de senaste åren har också pekat tydligare på sambandet mellan människans klimatpåverkan och extrema väderhändelser.

– Rapporterna har också skärpt bilden: Många effekter av klimatförändringen är allvarligare och inträffar vid en lägre grad av uppvärmning än man tidigare sett. Gränsen för vad vi tänker är en hållbar eller acceptabel nivå av uppvärmning har krympt, säger Kjellström.

– Skälen till att vara orolig för klimatförändringarna har blivit starkare.
Markku Rummukainen från SMHI är Sveriges representant i IPCC. Han lyfter slutsatsen att anpassningar inte är nog.

– De räcker inte för att hantera effekterna av klimatförändringarna, vi måste minska utsläppen snabbt för att också begränsa klimateffekterna som vi skickar vidare till kommande generationer, säger han.

Krävs omfattande förändringar

IPCC konstaterar att det är möjligt att vända utvecklingen men det kräver omfattande förändringar av samhället. För att ha en rimlig chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader måste världen halvera utsläppen av växthusgaser till 2030.

Enligt Markku Rummukainen är länderna överens om att det finns en pågående och allvarlig klimatförändring som människan ligger bakom, och den har skadliga och farliga effekter för oss. Däremot finns olika bilder av vilka som är de bästa lösningarna.

– En fråga som diskuterats mycket är tekniker för att avlägsna koldioxid från luften, något som kommer att behövas parallellt med utsläppsminskningar. Dessa tekniker kräver ofta stora ytor av mark eller energi och vatten för att kunna skalas upp. Då kan det bli konkurrens mellan koldioxidinfångning, mark till matproduktion och bevarandet av biologisk mångfald, säger han.

Bort med kolet

En viktig del för att bromsa utvecklingen handlar om energianvändningen. Att få bort kolet från energisektorn och minska utsläppen av koldioxid lyfts fram som avgörande. Syntesrapporten pekar bland annat på vind- och solkraft samt elektrifiering som nu minskar i pris.

– Det har skett stora prissänkningar och det finns en stor potential den kommande tioårsperioden för att skala upp vind- och solkraft mer, säger Markku Rummukainen.

– Men utsläppen är så stora att vi måste ta till alla lösningar. I några delar av världen kan kärnkraften komplettera, i andra kan det handla om gas med teknik för att avskilja koldioxid.

Den nya rapporten riktar sig direkt till beslutsfattarna och Erik Kjellström hoppas att politikerna, även i Sverige, tar till sig budskapet om brådskan i att vända utvecklingen. Samt att lösningarna faktiskt finns tillgängliga.

– Jag hoppas att man verkligen tar rapporten på ordentligt allvar och jobbar mot de mål som vi själva satt upp. Alla måste nu visa i handling att man tar klimatförändringen på största allvar.

Orättvisa mellan generationer

IPCC betonar också att klimatförändringarna slår allra hårdast mot de regioner och människor som är mest sårbara och kan anpassa sig minst.
Nästan halva jordens befolkning bor i regioner som räknas som mycket sårbara för klimatförändringarna, och under det senaste decenniet var dödsfall från översvämningar, torka och stormar 15 gånger högre i dessa regioner jämfört med andra regioner, enligt Aditi Mukherji, en av rapportens 93 författare.

Samtidigt har de länder som drabbas hårdast bidragit minst till klimatförändringarna.

Orättvisorna när det gäller effekterna av en varmare värld gäller både mellan länder och generationer, betonar Erik Kjellström på SMHI:

– Våra barn och barnbarn drabbas hårdare än oss, och vad vi gör nu är avgörande för hur allvarliga konsekvenserna blir för dem.

Syntesrapporten avslutar den sjätte kunskapsutvärderingscykeln. I juli går startskottet för den sjunde. Den första delrapporten kommer att fokusera på klimatförändringar och städer. Den beräknas vara klar om två till tre år.