KOSOVO/SERBIEN | Under fredagen marscherade tusentals människor längs breda gator i Serbiens huvudstad Belgrad, en gång i tiden huvudstad i Jugoslavien. Att landets president Alekasandar Vucic har satt sig ner vid samma bord som Kosovos premiärminister Albin Kurti för att – med EU som medlare – enas kring en lösning som på sikt kan leda till att de båda länderna erkänner varandra självständiga ses av många nationalistiska serber som ett svek. Drömmen om ett så kallat Storserbien är alltjämt vid liv.

En tweet från det pro-ryska kontot Donbass Devushka om fredagens protester lyder:

”Vi skyddar Kosovo från väst, från Nato. Joe Biden är ond.”

”Tiotusentals människor marscherade genom Belgrad för att protestera mot det möjliga erkännandet av Kosovo”, och fortsatte i en annan tweet med att skriva att ryska flaggor syntes under protesterna. Medan Kosovo har nära relationer till USA, har Serbien desto bättre relationer med Ryssland och är ett av få länder i Europa som inte har fördömt invasionen av Ukraina.

Uppmaningar om att hela det EU-förhandlade avtalet mellan Kosovo och Serbien, som de båda länderna godkände den 27 februari, hade tidigare under veckan vädrats på sociala medier. Men under lördagen möttes de båda ländernas ledare i Orhid, en populär semesterort i Nordmakedonien. Där kom Vucuc och Kurti överens om att det sedan tidigare framförhandlade avtalet också skall implementeras – även om båda sidor, och framförallt den serbiska, påpekade att det ännu finns knutar kvar som måste lösas upp, rapporterar Reuters.

EU:s utrikeschef Joseph Borell var dock positiv i en kommentar efter mötet avslutats och de båda länderna förbundit sig till att införa de elva punkter som förhandlades fram och godkändes den 27 februari.

”Vi har ett avtal. (…). Parterna har fullt ut åtagit sig att respektera alla artiklar i avtalet och genomföra sina respektive skyldigheter ändamålsenligt och i god tro”, skrev han på Twitter.

Det uttalade målet är nu att normalisera relationerna och förbättra samarbetet mellan de båda länderna på en rad olika områden. Dels rent ekonomiskt, men också att respektera varandras kultur och historia. Det slutgiltiga målet är ett ömsesidigt erkännande av varandras suveränitet: något som det i Serbien uppenbarligen finns ett stort motstånd mot.

Kosovo, där majoriteten av befolkningen är albaner och den vanligaste religionen är islam, bröt sig loss från det ortodoxt kristna Serbien efter ett kort krig 1999. Tio år senare utropade Kosovo sin självständighet. Sedan dess har konflikten varit mer eller mindre frusen – inga våldsamheter eller blodiga sammandrabbningar har förekommit, men ordkriget har fortsatt och i december 2022 trappades det återigen upp. Oron för att tonläget skulle leda till faktiskt konflikt fick EU att gripa in och påskynda samtalen mellan länderna.

Både Serbien och Kosovo har uttryckt en önskan om att gå med i EU, men för att det skall ske måste de begrava stridsyxan sinsemellan först. Serbiens nära relationer med Ryssland sätter dock också käppar i hjulet, och president Vucic sa tidigare i år att man inte längre är ”entusiastiska” över att gå med i unionen, skrev Politico i januari.

***
LÄS MER:
Serbien och Kosovo är fortsatt långt från försoning