Regeringens klimatpolitiska handlingsplan är otillräcklig för att nå Sveriges klimatmål, anser klimatpolitiska rådet. Att utsläppsminskningarna skjuts framåt kan komma att kräva mer långtgående åtgärder senare.
– Det är en uppenbar risk, både för klimatet och samhället, säger rådets ordförande Åsa Persson till TT.
KLIMAT | Tanken med handlingsplanen är att regeringen ska presentera åtgärder för att Sverige ska nå nettonollutsläpp 2045. På vägen dit finns både ett nationellt mål och ett EU-mål för 2030.
Klimatpolitiska rådet, ett expertorgan som granskar klimatpolitiken, ser stora brister med den plan som regeringen presenterade i torsdags.
– Det är tydligt att den befintliga politiken leder till kraftigt ökade utsläpp i närtid. Vi kommer att titta närmare på alla de här förslagen för att förbättra förutsättningarna för att nå det långsiktiga målet. Men vad vi ser är att handlingsplanen är otillräcklig för att nå klimatmålen för 2030, säger Åsa Persson.
Befintlig politik, med bland annat sänkt reduktionsplikt, kommer att öka utsläppen av växthusgaser från och med nästa år. Enligt regeringens budget beräknas utsläppen till 2030 öka med fem–nio miljoner ton jämfört med tidigare klimatredovisningar, vilket inte är i linje med klimatmålen.
Otydliga åtgärder
Rådet är kritiskt till att handlingsplanen inte beskriver hur konkreta insatser kan ge de utsläppsminskningar som krävs för att nå 2030-målen.
– Det är otydligt hur man ska kunna minska utsläppen framåt, säger Åsa Persson.
Däremot ser rådet positivt på att regeringen vill engagera alla departement för att ta fram konkreta åtgärder, stärka kopplingen till budgetprocessen samt följa upp genomförandet i klimatredovisningen till riksdagen.
Att alla riksdagspartier ställer sig bakom det långsiktiga 2045-målet är också positivt.
– Men det behövs absolut mer konkreta och skarpa förslag på styrmedel som kan införas på kort sikt, om vi ska ha en chans att nå 2030-målen. Nu ser vi en risk att vi skjuter problemen på framtiden med konsekvensen att man då måste införa mer långtgående åtgärder senare för en snabbare utsläppsminskning, säger Åsa Persson.
Klimatpolitiska rådets närmare granskning av regeringens handlingsplan kommer att redovisas i årsrapporten i mars.
Ligger inte i fas
Regeringen pekar ut kärnkraft och elektrifiering som nycklar till klimatomställningen. Men Åsa Persson efterlyser en bred klimatpolitik som inte förlitar sig för mycket på ett visst styrmedel eller område.
Hur bedömer ni bredden i handlingsplanen?
– Vi kommer att behöva analysera det närmare. Rådet har tidigare konstaterat att elektrifiering är ett nyckelområde, men att det också finns andra nyckelområden, säger hon och nämner energieffektivitet, transporteffektivitet och att främja koldioxidupptaget i naturen.
Kommer Sverige att kunna uppnå klimatmålen?
– I dag ser vi inte ut att ligga i fas för att nå det svenska 2030-målet, men även EU-betinget är i fara. När det gäller det långsiktiga målet behöver vi utvärdera bättre vad man har för beräkningsgrunder.
Fakta: Sveriges klimatmål
Ett etappmål är att utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.
Ett annat etappmål är att utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Regeringen har redan konstaterat i budgetpropositionen att inga av de målen kommer att nås med nuvarande politik
Bedömningen är att utsläppen ökar under 2024 och 2025 för att därefter minska.
När det gäller målet att minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030, bedömdes i budgetpropositionen att de kan minskas med som mest 53 procent med nuvarande politik.
Det beror framförallt på att reduktionsplikten, kraven på att bland att biobränsle i bensin och diesel, sänks 2024-2026.
