KLIMAT | Årtionden av ansvarslös vattenanvändning, överdrivet utnyttjande av grundvatten och förorening av färskvattenkällor har ökat belastningen på världens vattenförsörjning. Frågan hänger ihop med klimatkrisen och den hotade biologiska mångfalden. Men framför allt handlar den om människornas överlevnad – vatten behövs till i princip allt vi gör.

I–  Sverige har vi till exempel varit alldeles för godtyckliga när det gäller hur mycket vatten vi kan utnyttja. Beslutsunderlaget har helt enkelt varit för dåligt och om vi fortsätter som vi gjort är det risk att vattnet tar slut vissa delar av året i vissa delar av landet, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI och ordförande i IAHS, en internationell sammanslutning för vattenforskare .

Behövs IPCC för vatten

Hon befinner sig nu i New York för att delta i FN:s globala vattenkonferens. I tre dagar ska representanter från världens länder prata ihop sig om hur man ska organisera frågan om vatten. Det finns nämligen inget samlat organ som har huvudansvaret.

– Det behövs ett IPCC för vattenfrågor, säger hon.

IPCC, alltså FN:s klimatpanel, gör regelbundna kunskapsöversikter över klimatläget, den senaste presenterades i måndags.

Även om sötvattnet kraftigt påverkas av klimatförändringarna, bland annat genom torrperioder och översvämning, krävs det ett samlat grepp, vilket är anledningen till mötet i New York. Det kommer inte att resultera i några beslut utan är enligt Berit Arheimer ett spånmöte för att se hur världens länder ska arbeta vidare.

Var fjärde saknar dricksvatten

För även om vatten är något som rör hela planeten så ser problemet väldigt olika ut beroende på var man befinner sig. En fjärdedel av världens befolkning saknar tillgång till säkert dricksvatten. Det behövs lokala lösningar men de måste ske i samverkan. Om man i en region använder mycket vatten till jordbruk eller spar i vattenmagasin så påverkar det en annan del.

– En tredjedel av världens befolkning saknar också varningssystem för översvämningar och torka. Här kan olika länder dela med sig av kunskap till varandra, säger Berit Arheimer.

Ett viktigt mål med FN-arbetet är att samla in kunskap om samspelet mellan globala och lokala processer inom vattenforskningen för att förstå hur vi kan få till bättre vattenhantering och varningssystem. Det gäller också i förlängningen de beräkningar som ligger till grund för beslut som svenska Miljö- och vattendomstolen fattar kring vattenanvändning.

– Jag hoppas att man under vattenkonferensen beslutar att genomföra regelbundna sammanställningar av vattencykeln och analyser av påverkansfaktorer, säger Berit Arheimer.

Konferensen pågår till och med fredag.