FILIPPINERNA | Det var under budgetdiskussioner som ledamöter av såväl Filippinernas överhus som underhus förklarade att de avsåg att stoppa statliga bidrag till landets kommission för mänskliga rättigheter – en kommission vars verksamhet skyddas av landets grundlag från 1987. Senatorn Jinggoy Ejercito Estrada sade i förra veckan att kommissionen kommer att få ”noll” bidrag till nästa år om den inte tydligt tar avstånd från abort. 

Samma dag backade kommissionens ordförande Richard Palpal-latoc från ett ställningstagande som kommissionens chef Jacqueline de Guia gjorde i september i år. I tisdags fortsatte debatten i senaten då Alan Peter Cayetano uppmanade till fortsatt debatt om frågan. Han kritiserar kommissionen för mänskliga rättigheter för att inte ta tillräckligt avstånd från abort något han menar står i strid med grundlagsskyddet för rätten till liv för ”mamman och den ofödda”.

Att flera parlamentariker har hotat om indraget bidrag utgör ett hot mot kommissionens möjlighet att skydda och stärka inte bara reproduktiva rättigheter utan mänskliga rättigheter i stort, anser Human Rights Watch. 

– Filippinernas kommission för mänskliga rättigheter kan inte fungera ordentligt för att skydda mänskliga rättigheter när lagstiftare hotar dess existens, säger Bryony Lau, vice chef för Human Rights Watch i Asien på organisationens hemsida, och fortsätter:

– Filippinernas regering, inklusive kommissionen för mänskliga rättigheter, har ansvar för att försäkra att kvinnor och flickor kan utöva sin kroppsliga autonoma och ha tillgång till säkra aborter som en del av deras grundläggande mänskliga rättigheter.

Över en miljon osäkra aborter

Abort är förbjudet i Filippinerna utan undantag. Trots det sker omkring 1,1 miljoner aborter årligen, enligt tidskriften The Lancet. Omkring tusen kvinnor beräknas dö årligen på grund av abortrelaterade komplikationer. För många kvinnor är dessa osäkra aborter den enda utvägen – 75 procent av de som vill ha abort har inte ekonomiska möjligheter att ta hand om ytterligare ett barn. 

Bland de metoder som används för dessa osäkra aborter ingår till exempel att man inför en kateter, eller att buken ”manipuleras eller masseras” eller användning av icke godkända växter, rapporterar The Lancet. Abortpiller är också förbjudna i landet och få har tillgång till det. Kvinnor har rätt till vård efter abort, men kvinnor som söker sådan vård riskerar att utsättas för negativ särbehandling, eller till och med att nekas vård. Detta innebär att kvinnor som drabbas av komplikationer kan komma att skjuta upp att söka vård. 

För tre år sedan lade den filippinska organisationen the Philippine Safe Abortion Advocacy Network (Pinsan) fram ett förslag till avkriminalisering av abort som de uppmanar både allmänhet och politiker att stötta. Advokaten Clara Rita Padilla som är initiativtagare till förslaget att riva upp den grundlagsskrivning som förbjuder abort kallade den för ”begränsande, kolonial och föråldrad” när förslaget lanserades i september 2020. 

– Den har bara försatt hundratusentals filippinska kvinnors liv i fara, sade hon och hänvisade till att kvinnor på grund av förbudet istället tvingas vända sig osäkra former av abort. 

Katolska kyrkan och andra kristna grupper motsätter sig försöken att göra abort lagligt i landet. 

Kommissionen för mänskliga rättigheter upprättades efter upproret mot den tidigare diktatorn Ferdinand Marcos Sr 1987. Kommissionen har periodvis varit svag men dess arbete stärktes åren 2008–2010. 

– Filippinerna behöver ett oberoende och väl finansierat nationellt människorättsorgan för att adressera de mest flagranta brotten mot rättigheter i landet och skydda alla filippiniers rättigheter, säger Bryony Lau.

– Genom att hota kommissionens budget försöker dessa lagstiftare att göra den grundlagsskyddade organisationen värdelös, fortsätter Lau.