Varje dag mördas elva kvinnor i Mexiko.
I kampen mot våldet återupplever Malú García Andrade, årets mottagare av Per Anger-priset, varje dag sin egen tragedi: det brutala mordet på hennes syster. Och även de som slåss för landets kvinnor lever farligt.
MEXIKO | 17 år gammal försvinner Malú García Andrades lillasyster. En vecka senare hittas hon strypt till döds, dumpad i ett skogsparti i hemstaden Ciudad Juárez. Kroppen bär spår av tortyr och grova sexuella övergrepp.
I flera dagar sitter systerns lilla dotter hemma i soffan och tittar mot dörren, väntar på mamma.
– Dagarna hon var försvunnen tänkte vi inte för en sekund att hon kunde vara död. Vi visste att många kvinnor mördades i Ciudad Juárez, men enligt myndigheterna hände det bara prostituerade eller ”lössläppta kvinnor”, säger Malú García Andrade över ett videosamtal från Mexiko.
Gör "regeringens jobb"
Stående framför sin yngsta dotters kista i februari 2001 lovar Malú García Andrades mamma att inte ge upp förrän rättvisa skipats. Kort därefter grundar hon Nuestras hijas de regreso a casa (på svenska ungefär ”Få hem våra döttrar”), som kämpar för Mexikos mördade och försvunna kvinnor.
I år, 22 år senare, mottar Malú García Andrade Per Anger-priset för sitt arbete inom organisationen.
Fortfarande har ingen dömts för mordet på systern. Och Mexikos kvinnor dödas i en aldrig tidigare skådad takt.
– För mig innebär priset att någon säger: Du är inte ensam. Du gör ett fantastiskt jobb. Det är ett erkännande som får oss att orka fortsätta göra det som egentligen är regeringens jobb, säger Malú García Andrade.
Skyller på straffrihet
Stundtals är det ett tröstlöst arbete. 2020 mördades 3 723 kvinnor och flickor i Mexiko, enligt Amnesty International. Ytterligare hundratals – kanske tusentals – försvinner varje år. En försvinnande liten andel av brotten klaras upp.
– Det sägs att i Mexiko kan du mörda en kvinna och aldrig behöva sona ditt brott. Männen tror att de är skyddade på grund av myndigheternas inkompetens.
I sitt arbete hjälper Malú García Andrade familjer till försvunna kvinnor i kontakten med polis och rättsväsende. Inte minst fungerar hon som ett mentalt stöd.
– För mig innebär det att jag gång på gång måste återuppleva det som hände oss. Deras frågor: Vad hände? Vem gjorde det? Varför just vår dotter? Det är exakt samma frågor som vi ställde oss.
Brandattentat och mordförsök
Priset för att söka efter svar och utkräva rättvisa har varit högt. Malú García Andrade har blivit beskjuten och hennes hem har satts i brand. Mamma Norma har utsatts för två mordförsök. Organisationens medgrundare har efter hot tvingats lämna Mexiko. Gång på gång har de börjat om, på nya platser och med polisbeskydd.
Ändå har det varit värt det, säger Malú García Andrade. För hon har en dotter – som i sin tur har en egen dotter.
– Jag vill inte att min dotter någonsin ska behöva uppleva den ångest jag kände. Jag vill att hon ska kunna känna sig trygg i vetskapen att hennes dotter kommer hem igen när hon går ut genom dörren.
Patriarkala strukturer
Ojämlikhet, skyhöga grader av våld i hemmet och en djupt rotad machokultur lyfts ofta fram för att förklara Mexikos epidemi i kvinnomord. Därtill kommer korruption, ineffektivitet och fördomsfullhet inom rättsväsendet.
– Machokulturen frodas inte bara bland förövare – den är också ett problem bland de personer som ska utreda brotten.
– Jag ser det varje dag. Vi anmäler en försvunnen kvinna och den första frågan vi får är om hon har en pojkvän, om hon är ”lössläppt” – ”oj, sex pojkvänner på ett år?”. I slutändan är budskapet alltid att det är kvinnan själv som är ansvarig.
Fakta: Våld mot kvinnor i Mexiko
Två tredjedelar av mexikanska kvinnor över 15 år säger sig ha upplevt någon form av emotionellt, ekonomiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Våld i nära relationer är vanligt förekommande, likaså handel med flickor och kvinnor.
Kvinnor som tillhör urfolk är ofta utsatta för dubbel diskriminering.
Trots att det finns en särskild åklagare för våld mot kvinnor, liksom särskilda rättscentra som samlar olika typer av stöd under samma tak, är skyddet för kvinnliga brottsoffer bristfälligt. Få brott utreds och än färre leder till fällande domar.
Den federala lagen kriminaliserar våldtäkt, även i hemmet. Människorättsorganisationer menar dock att myndigheterna inte tar anmälningar på allvar. På en del håll kan förövaren bli frikänd om denne gifter sig med offret.
I många delstater är nivåerna av könsrelaterat våld med dödlig utgång mot flickor och kvinnor, så kallad femicid, mycket höga.
Fattigdom, våldsnormalisering samt en allmänt nedsättande attityd gentemot kvinnor i samhället bedöms utgöra grogrund för våldet mot kvinnor.
Källor: Amnesty International, Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), Landguiden/UI
Fakta: Per Anger-priset
Den svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati är uppkallat efter diplomaten Per Anger, som under andra världskriget räddade ungerska judar undan Förintelsen.
Priset delas sedan 2004 ut genom förvaltningsmyndigheten Forum för levande historia.
Bland pristagarna de senaste åren kan nämnas den afghanska tv-journalisten Najwa Alimi (2019), den syriske människorättsaktivisten Abdullah al-Katheeb (2016), den iranska människorättsaktivisten Narges Mohammadi (2011) och den belarusiske regimkritikern Ales Bjaljatski (2006).
Källa: Forum för levande historia