KLIMAT | En ny resolution från FN:s generalförsamling ger klimataktivister och svårt drabbade länder nytt hopp. Internationella domstolen (ICJ) i Haag ska hädanefter kunna rådfrågas och föreslå juridiska konsekvenser för den berörda staten.

Beskedet välkomnas från flera håll men inte minst av de små önationer i Stilla havet som har drivit på för resolutionen. Här är konsekvenserna av klimatkrisen redan mycket kännbara: med extremväder och stigande havsnivåer.

Marta Schaaf, Amnesty Internationals chef med ansvar för klimaträttvisa, säger i ett uttalande att det här är ett avgörande ögonblick i kampen mot miljöförstörelse och den straffrihet som råder.

– Vi firar den här viktiga segern för Vanuatu, och andra nationer i Stilla havet, som först tog upp frågan om (att stärka skyddet för) klimaträttvisa med FN. Resolutionen gick igenom med en majoritet, och har fått stöd från mer än 130 länder och backas också upp brett av civilsamhället, säger hon.

Bakgrunden till den nya FN-resolutionen är att aktivister från 18 länder, med Vanuatu i spetsen, gått samman och krävt handling från FN:s generalförsamling.

De 18 länderna presenterade i december 2022 ett förslag på resolution för församlingen. I förslaget – som nu har röstats igenom och backades av totalt 130 länder – står det att Internationella domstolen skall kunna rådfrågas om sin åsikt i frågor som rör olika länders skyldigheter under internationell lag i förhållande till klimatförändringar.

Dessa råd blir sedan inte bindande för staten att följa (resolutioner från FN:s generalförsamling är inte bindande, det är dock säkerhetsrådets resolutioner) men kommer ändå att ha tyngd.

Amnesty International skrev i december att den föreslagna resolutionen om den röstas igenom av FN:s medlemsstater kommer att ”klargöra och stärka” det redan existerande spindelnätet av internationella lagar.