Samebyn eller lappbyn – vem har egentligen rätt till renskötseln i Vapsten, söder om Tärnaby?
Lösningen på den utdragna tvisten, vars historia sträcker sig hundra år tillbaka, blir nu en fråga för hovrätten som på måndagen inledde förhandling i målet.
SAPMI | Bakgrunden till konflikten är tvångsförflyttningen av renskötande nordsamer till Västerbotten på 1930-talet. Där, söder om Tärnaby, fanns redan sydsamerna i Vapstens lappby.
Frågan om vem som egentligen hade rätt till renskötseln i området ställdes på sin spets på 70-talet, i samband med tillkomsten av den nya rennäringslagen. Enligt lagen är medlemskap i en sameby en förutsättning för att få bedriva rennäring, och både syd- och nordsamerna ansökte om registrering av sameby hos länsstyrelsen.
Sydsamernas ansökan avslogs. Nordsamerna fick däremot grönt ljus att starta Vapstens sameby, och gavs därmed ensamrätt till renskötsel i området.
Långdragen konflikt
Motsättningarna levde vidare, och resulterade 2017 i en stämningsansökan. Bakom stämningen stod föreningen Vapstens lappby, som vill återfå rätten att bedriva rennäring. Sydsamerna i föreningen anser sig ha rätten på sin sida med hänvisning till att de var där först.
Målet, som på måndagen togs upp i hovrätten för övre Norrland, har redan hunnit med två vändor i tingsrätten.
Den första domen, meddelad av Lycksele tingsrätt i februari 2020, slog fast att även sydsamerna hade en på urminnes hävd grundad rätt att bedriva renskötsel. Rennäringslagens krav på medlemskap i en sameby stred enligt domen mot grundlagen.
Rev upp domen
Men domen revs upp på grund av rättegångsfel, och målet återförvisades till tingsrätten. I juni 2022 meddelade tingsrätten ny dom i målet – och nu var slutsatsen att endast medlemmar i Vapstens sameby har rätt att utöva renskötseln.
Domen överklagades till hovrätten av båda parter. Lappbyn yrkar fortsatt på rätten till renskötsel, samebyn på ersättning för arbetet som lagts ned på att driva målet.
Jan Södergren, ombud för Vapstens lappby, säger till Folkbladet att man tror starkt på en annan utgång i hovrätten.
– Vi har tittat närmare på samebyns bevisning och det har stärkt vårt självförtroende, vi har helt rätt.
Fakta: Vapstensmålet i korthet
För att få bedriva rennäring krävs, enligt rennäringslagen, medlemskap i en sameby.
En sameby är en form av ekonomisk förening. Den har ett bestämt landområde inom vilket den får bedriva renskötsel.
Vapsten fjällsameby har sina åretruntmarker i Storumans kommun.
De tvistande i Vapstensmålet är föreningen Vapstens lappby och Vapstens sameby. Enligt medlemmarna i Vapstens lappby har deras förfäder varit verksamma i området sedan i vart fall tidigt 1800-tal.
Medlemmarna i samebyn har sina rötter i den nordligaste delen av landet. De fick ensamrätten till renskötsel på 1970-talet, i samband med att den nya rennäringslagen infördes.
Samebyn stämdes av föreningen Vapstens Lappby och dess medlemmar, som är sydsamer med rötter i Tärnabyfjällen.
Med stämningsansökan ville föreningen återfå rätten till att bedriva rennäring. Den har hävdat att myndigheterna gjorde fel på 1970-talet när samebyn skulle registreras. Föreningen har också hävdat att samebyns medlemmar på olika sätt försvårat eller omöjliggjort sydsamernas möjligheter till renskötsel.
Källa: Sametinget, Lycksele tingsrätt
