En halv miljard människor är beroende av att Nilen fortsätter att strömma igenom östra Afrika. Men den en gång mytomspunna jättefloden är i dag i fara på grund av klimatförändringar, föroreningar och exploatering.
EGYPTEN | Den mäktiga Nilen har sin källa i Uganda, där 42-åriga Christine Nalwadda Kalema bor. Med hjälp av vattenkraft från floden kan hon lysa upp sin lilla butik och sitt hem nära Afrikas största sjö, Victoriasjön, där Nilens över 660 mil långa färd norrut börjar. Men det är möjligt att tillgången på el inte kommer att finnas kvar.
– Om vi har en minskning av nederbörd kommer det att leda till minskad potential för vattenkraft, säger Revocatus Twinomuhangi vid Makerere-universitetets center för klimatförändringar i Kampala.
De senaste fem till tio åren har bjudit på mer torka, men även intensiva regn, översvämningar och intensiv värme än tidigare, säger han.
Om 500 år kan Victoriasjön ha försvunnit helt, enligt en studie från brittiska och amerikanska forskare. Studien baseras på geologisk data om de senaste 100 000 åren.
Nilens vattenflöde har minskat
Längre norrut, i Sudan, bor 50 procent av befolkningen längs Nilen och över hälften av landets el kommer från vattenkraft. Där jobbar 17-årige Mohammed Jomaa vid den bördiga flodbanken i Alty i delstaten Gezira.
– Nilen är det viktigaste för oss, säger han.
– Vi vill verkligen inte att något ska förändras.
Men Nilen är inte opåverkad av omvärlden. De senaste 50 åren har vattenflödet minskat från 3 000 kubikmeter per sekund till 2 830, och när vattenflödet minskar kan det inte hålla undan Medelhavsvattnet, som har stigit runt 15 centimeter det senaste århundradet på grund av klimatförändringarna.
Och risken är att det blir värre. Om östra Afrika drabbas av flera torrperioder kan flödet minska med 70 procent, enligt FN:s mest ödesdigra prognoser.
Jordbruksmark försvinner
Längst i norr, där Nilen mynnar ut i Medelhavet har mellan 35 och 75 meter av Nildeltat försvunnit varje år de senaste sex decennierna. Om havsvattnet stiger med en meter skulle en tredjedel av den gröna regionen försvinna, enligt FN. Det skulle tvinga nio miljoner människor på flykt.
Och om temperaturerna fortsätter att stiga kommer Medelhavet att avancera ytterligare 100 meter in i deltat varje år, och havsvattnet kan i slutändan ta över 100 000 hektar av regionens finaste jordbruksmark, enligt FN:s miljöprogram UNEP. Det vore en katastrofal utveckling för Egypten eftersom området står för mellan 30 och 40 procent av landets jordbruksproduktion. I landet bor alla utom tre procent av de 104 miljoner invånarna längs floden, på bara åtta procent av landets yta.
Salt från Medelhavet försämrar förutsättningar
I samhället Kafr El-Dawar – som ligger en och en halv mil in mot landet – har salt från Medelhavet sipprat in i stora delar av marken, vilket försämrar förutsättningarna för växtligheten.
Enligt bönderna smakar deras grönsaker inte längre som förr. För att avhjälpa detta måste mer färskvatten pumpas från Nilen till odlingsmarken, vissa med ström från solpaneler som skänkts av FN.
År 2050 kommer befolkningen i Egypten och Sudan att ha fördubblats och det kommer att vara två till tre grader varmare, enligt prognoser. I slutet av århundradet beräknas floden att ha förlorat 70 procent av sitt flöde, enligt FN:s klimatpanel IPCC.
