Human Rights Watch kräver att FN:s medlemsländer avvisar Saudiarabiens ansökan om en plats i FN:s människorättsråd på grund av landets omfattande människorättsbrott.
SAUDIARABIEN | Inför valet den 9 oktober 2024, då FN:s generalförsamling ska utse 18 nya medlemmar till FN:s råd för mänskliga rättigheter, uppmanar Human Rights Watch FN:s medlemsländer att avslå Saudiarabiens ansökan om medlemskap. Enligt organisationen har Saudiarabien begått allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, inklusive möjliga brott mot mänskligheten.
– Saudiarabien är olämpligt att sitta i rådet för mänskliga rättigheter, och FN:s medlemsländer bör avvisa dess kandidatur som de gjorde 2020, säger Louis Charbonneau, FN-chef vid Human Rights Watch:
– Regeringar som begår brott mot mänskligheten eller liknande grymheter och garanterar straffrihet för de ansvariga bör inte belönas med platser i FN:s högsta organ för mänskliga rättigheter.
Human Rights Watch har dokumenterat att saudiska gränsvakter dödat hundratals etiopiska migranter och asylsökande vid gränsen mellan Jemen och Saudiarabien under åren 2022 och 2023. Detta anses som möjliga brott mot mänskligheten. Dessutom har Saudiarabien försökt att underminera internationella granskningar av de brott som begåtts under konflikten i Jemen, där den saudiskledda koalitionen är anklagad för krigsförbrytelser.
Saudiarabien har också undgått ansvar för mordet på journalisten Jamal Khashoggi 2018, trots en amerikansk underrättelserapport som fastslog att kronprins Mohammed bin Salman godkände mordet.
Saudiarabiska myndigheter har dödat över 198 personer hittills under 2024, det högsta antalet avrättningar som registrerats i landet sedan 1990, uppger Amnesty International.
Imorgon onsdag kommer FN:s generalförsamling att välja ut 18 nya medlemmar för treårsperioder i människorättsrådet med början i januari 2025.
FN:s råd för mänskliga rättigheter
FN:s råd för mänskliga rättigheter (Human Rights Council, HRC) är ett mellanstatligt organ inom FN som ansvarar för att främja och skydda mänskliga rättigheter över hela världen. Rådet skapades 2006 genom FN:s generalförsamling och ersatte då FN:s människorättskommission. Rådet består av 47 medlemsstater som väljs för en period på tre år. Medlemsstaterna väljs baserat på deras engagemang för att upprätthålla och skydda de mänskliga rättigheterna, både nationellt och internationellt. Valet sker genom hemlig omröstning i FN:s generalförsamling.
FN:s råd för mänskliga rättigheter har mandat att övervaka och rapportera om människorättssituationer i olika länder och kan inrätta särskilda förfaranden och mekanismer för att undersöka brott mot mänskliga rättigheter. Rådet arbetar även med att ta fram rekommendationer och resolutioner för att främja respekten för mänskliga rättigheter. En av rådets viktigaste mekanismer är den universella periodiska granskningen (UPR), där alla FN:s medlemsstater granskas med avseende på deras efterlevnad av mänskliga rättigheter.
Rådets arbete är ofta föremål för debatt, särskilt när länder som själva anklagas för att bryta mot mänskliga rättigheter blir medlemmar. Till exempel har Saudiarabiens kandidatur till rådet kritiserats kraftigt av internationella organisationer, som Human Rights Watch.
I den kommande omröstningen tävlar 19 länder om 18 platser i FN:s råd för mänskliga rättigheter, där platserna är fördelade över FN:s fem regionala grupper. Konkurrensen är mest märkbar i Asien-Stillahavsregionen, där sex länder – Cypern, Marshallöarna, Qatar, Saudiarabien, Sydkorea och Thailand – tävlar om fem tillgängliga platser. I de övriga grupperna saknas konkurrens, vilket innebär att kandidaterna i princip är garanterade att få sina platser.
Afrikas kandidater inkluderar Benin, Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Gambia och Kenya. För Latinamerika och Karibien är det Bolivia, Colombia och Mexiko som kandiderar om tre platser. Den västeuropeiska gruppen representeras av Island, Spanien och Schweiz, som också har tre platser att fylla. Slutligen kommer Tjeckien och Nordmakedonien att tävla om de två tillgängliga platserna för Central- och Östeuropa.
Bland kandidatländerna har både Qatar och Thailand fått kritik för sina brister i mänskliga rättigheter. I Qatar används vaga lagar för att kriminalisera kritik mot regeringen, och det har inte tagits ansvar för brott mot migrantarbetare under byggandet inför fotbolls-VM 2022. I Thailand, som styrs under en konstitution som skapades av militärregimen 2018, har regeringen stängt ner oppositionspartier och använt strikta lagar för att straffa kritiker av monarkin, vilket har lett till åtal mot tusentals personer.
Etiopien har också anklagats för brott mot mänskligheten, och internationella utredningar om övergrepp har undergrävts. Regeringsstyrkor anklagas för krigsförbrytelser, särskilt i regionen Amhara. I Kenya användes överdrivet våld mot demonstranter under protester i juni 2024, utan att de ansvariga ställts till svars.
I Demokratiska republiken Kongo har regeringen slagit ner hårt på oppositionen under presidentvalet 2023, vilket resulterat i dödsfall och förföljelse av oppositionsmedlemmar och journalister. I Mexiko har regeringen misslyckats med att hantera det omfattande våldet från både kriminella grupper och statliga säkerhetsstyrkor. Samtidigt har Mexiko, som nuvarande medlem av människorättsrådet, drivit viktiga resolutioner om migranters rättigheter men inte åtgärdat övergreppen mot migranter inom sina egna gränser.
Bolivia, som också söker omval till rådet, har konsekvent motarbetat internationell granskning av människorättsbrott, särskilt i länder som Nicaragua, Ryssland och Iran. Landets rättssystem har kritiserats för bristande oberoende och för att användas för att åtala politiska motståndare.
Samtidigt har Tjeckien stött arbetet med att främja mänskliga rättigheter i Ukraina och drivit på för ansvar när det gäller Rysslands krigsförbrytelser. Däremot har landet röstat emot en FN-resolution som syftar till att avsluta de brott Israel begått under sin långvariga ockupation av Palestina.
Den nästan totala bristen på konkurrens i valet till människorättsrådet kritiseras för att underminera själva syftet med ”val” och för att säkra platser för länder, oavsett om de förtjänar det eller inte.
UN Human Rights Council
Human Rights Watch
