Enligt FN:s särskilda rapportör för miljöförsvarare, Michel Forst, måste europeiska nationer sluta förtrycka fredliga klimatprotester och istället agera för att minska utsläppen i enlighet med Parisavtalet för att hindra ytterligare uppvärmning. Efter en omfattande utredning som spände över flera länder, varnar Forst att förtryck av miljöaktivister utgör ett allvarligt hot mot demokrati och mänskliga rättigheter.
KLIMAT | Under utredningen, som gjordes av Michel Forst som är FN:s specialrapportör för miljöförsvarare vid Århuskonventionen, samlades bevis från Storbritannien, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Spanien och Portugal, där det tydligt framkom att fredliga miljöprotester möts med förtryck istället för skydd, trots att sådana protester är en legitim form av allmänhetens deltagande enligt Århuskonventionen.
– Det enda legitima svaret på fredlig miljöaktivism och civil olydnad vid det här laget är att myndigheterna, media och allmänheten inser hur viktigt det är för oss alla att lyssna på vad miljöförsvarare har att säga, menar Michel Forst.
Uppfylla Parisavtalet
Forst betonar också vikten av att agera snabbt för att uppfylla Parisavtalet och att återställa förstörda ekosystem för att mildra de allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna. Han varnar för att fortsatt brist på åtgärder kommer att leda till ökade protester.
Rapporten avslöjar också hur lagstiftning i flera länder, inklusive Storbritannien, Italien och Tyskland, begränsar fredliga protester och kriminaliserar miljöaktivism, vilket ytterligare hotar demokratiska värden och medborgerliga friheter.
FN-experten påpekar också att polisens övergrepp mot fredliga demonstranter är utbredda, med rapporter om trakasserier och våldshandlingar från flera länder. Dessa handlingar inkluderar omfattande identitetskontroller, fängslande av demonstranter och trakasserier av journalister som täcker protesterna.
– Genom att kategorisera miljöaktivism som ett potentiellt terroristhot, genom att begränsa yttrandefriheten och genom att kriminalisera vissa former av protester och demonstranter, bidrar dessa lagstiftnings- och policyförändringar till att det medborgerliga utrymmet krymper och allvarligt hotar de demokratiska samhällenas vitalitet, säger Forst.
Fakta: Århuskonventionen
Århuskonventionen är en internationell miljööverenskommelse som antogs den 25 juni 1998 i danska Århus Konventionen syftar till att främja allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör miljön samt att ge allmänheten tillgång till information och rättvisa i miljöfrågor. Den består av tre pelare:Åtkomst till information: Enligt konventionen har allmänheten rätt att begära och ta emot information om miljöfrågor från myndigheter. Detta innefattar bland annat information om utsläpp och föroreningar.
Allmänhetens deltagande i beslutsprocesser: Konventionen fastställer att allmänheten ska ges möjlighet att delta i beslut som påverkar miljön, som till exempel planering av stora infrastrukturprojekt eller ändringar i miljölagstiftningen.
Tillgång till rättvisa i miljöfrågor: Århuskonventionen ger allmänheten rätt till tillgång till domstolsprövning och andra rättsliga förfaranden i miljöfrågor. Detta innebär att medborgare har rätt att överklaga beslut som påverkar miljön.
Konventionen är ett viktigt verktyg för att främja transparenta och demokratiska beslutsprocesser inom miljöområdet och har ratificerats av många länder runt om i världen.
Förbjuder alla former av fredliga protester
Som exempel nämner han att i Spanien blev Extinction Rebellion klassificerat som ”internationell terrorism” enligt en rapport från åklagarmyndigheten 2022. Och i flera länder har ny lagstiftning antagits som varit repressiv mot fredliga demonstranter. Bland annat Storbritanniens Police, Crime, Sentencing and Courts Act från 2022 och Public Order Act från 2023, en så kallad ”eco-vandalism”-lag i Italien samt tysk lagstiftning som förbjuder alla former av fredliga protester inklusive ”sit-ins”.
I Portugal har fredliga demonstranter som deltog i lagligt planerade protester arresterats och fängslats av polisen för ”störning av trafiken”. I Frankrike har personer som försökt delta i auktoriserade demonstrationer utsatts för omfattande identitetskontroller, fordonsrannsakningar och konfiskering av deras personliga tillhörigheter av polisen.
I länder som Österrike, Finland, Frankrike och Nederländerna har demonstranter, inklusive barn, blivit utsatta för pepparspray, medan polisen i Nederländerna har använt vattenkanoner mot icke-våldsamma demonstranter.
Civila olydnadsaktioner
Men även i Sverige har frågan aktualiserats på grund av det ökade antalet civila olydnadsaktioner, rapporterar Klimatgranskaren. Klimataktivister som tidigare riskerade böter eller villkorlig dom för att störa ordningen, har nu för första gången dömts till fängelse. Sveriges Radio har rapporterat om denna förskjutning i rättspraxis, där domstolar nu åtalar klimataktivister för sabotage istället för tidigare brott mot ordningsmakten.
Sabotage kan leda till upp till fyra års fängelse, medan brott mot ordningsmakten maximalt ger sex månaders fängelse. Om sabotaget bedöms som grovt kan det innebära livstids fängelse, även om ingen klimataktivist ännu har åtalats för grovt sabotage i Sverige.
