Svenskarnas höga utsläpp har bidragit till minskade skördar och förvärrad ojämlikhet i världen, enligt en ny rapport från Oxfam Sverige. Om alla levde som den rikaste procenten av Sveriges befolkning skulle världens koldioxidbudget för att hålla uppvärmningen under 1,5 grader vara förbrukad på bara sex månader.
KLIMAT | Enligt rapporten ”Sveriges ansvar i klimatkrisen”, som släpptes idag måndag av Oxfam Sverige, bidrar svenska utsläpp till förödande konsekvenser globalt. Oxfam beräknar att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp mellan 1990 och 2019 kommer leda till minskade skördar, som annars hade kunnat mätta över en halv miljon människor per år fram till 2050.
– Oxfams nya rapport avslöjar allvarliga och dödliga konsekvenser av svenskarnas utsläpp, säger Mira Alestig, rapportförfattare och sakkunnig inom klimatojämlikhet vid Oxfam Sverige, i ett pressmeddelande.
Rapporten visar att de mest drabbade är låginkomsttagare och människor i låg- och medelinkomstländer, där extrem värme och klimatkatastrofer riskerar att göra platser obeboeliga och försörjningsmöjligheter försvinner.
Prognoser visar att världen rör sig mot en temperaturökning på 2,5-3 grader Celsius vid sekelskiftet, vilket kan få allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Extrem hetta hotar att förstöra människors bostäder och kan göra vissa områden obeboeliga, samtidigt som försörjningsmöjligheter går förlorade och ojämlikheten i världen ökar. varnar Oxfam.
Enligt Oxfam har Sverige ett stort historiskt ansvar och en hög nota att betala. Organisationen uppskattar att Sverige behöver avsätta upp till 24 miljarder kronor årligen för att kompensera för de klimatskador som orsakas i låg- och medelinkomstländer.
– Men alla svenskar bär inte samma ansvar. Som Oxfam tidigare visat eldar de rikaste människorna, länderna och företagen på klimatkrisen i en rasande takt, säger Astrid Nilsson Lewis, en av rapportförfattarna. Hon poängterar att de rikaste har ett dubbelt ansvar att både minska sina utsläpp och finansiera åtgärder mot de skador de orsakar.
Oxfam påpekar att Sverige är det enda landet i Norden som inte utlovat något stöd till den nya fonden för klimatförluster och -skador. Astrid Nilsson Lewis kallar Sverige för en ”global bromskloss” och kräver att den svenska regeringen agerar.
– Sveriges regering måste ta sitt ansvar och avsätta medel till fonden för förluster och skador, samt investera i en jämlik och rättvis klimatomställning, säger hon och tillägger att Oxfam föreslår en ny förmögenhetsskatt som både minskar utsläppen från de rikaste och genererar finansiering till klimatomställningen.
Sveriges ansvar i klimatkrisen
Sammanfattning av Oxfam Sveriges rapport ”Sveriges ansvar i klimatkrisen”.
Klimatojämlikhet
Klimatkrisen drabbar inte alla lika. De rikaste länderna och individerna har orsakat en oproportionerligt stor del av utsläppen, medan de som lever i fattigdom drabbas hårdast av konsekvenserna. De rikaste har större möjligheter att anpassa sig och skydda sig mot klimatförändringarnas effekter, medan fattiga människor blir alltmer sårbara. I Sverige tillhör 70% av befolkningen de rikaste 10% i världen, vilket innebär att deras konsumtion bidrar till denna ojämlikhet. Den rikaste 1% i världen släpper ut lika mycket som de två tredjedelarna av mänskligheten med lägst inkomst, och en person från Sveriges rikaste 1% släpper ut 10 gånger mer än en person från de 50% med lägst inkomst. Om alla i världen konsumerade lika mycket som de rikaste svenskarna skulle jordens koldioxidbudget ta slut på mindre än ett år.
Konsekvenserna av de rikastes utsläpp
Svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp har allvarliga globala konsekvenser. De leder till överdödlighet, skördeförluster och ekonomiska förluster, främst i länder med låg- och medelinkomst. Varje år orsakar svenskarnas utsläpp över 4 600 dödsfall globalt, varav 1 000 kan tillskrivas de rikaste 10% av svenskarna. 78% av dessa dödsfall sker i låg- och medelinkomstländer.
Svenska utsläpp orsakar även skördeförluster motsvarande kalorier som skulle kunna mätta 512 000 personer årligen, eller 13,8 miljoner personer totalt mellan 2023 och 2050. Dessa förluster hotar att förvärra den globala livsmedelskrisen och öka hungern i de mest utsatta regionerna.
Ekonomiskt sett orsakar svenskarnas utsläpp en årlig förlust på 228 miljarder SEK, vilket motsvarar en total förlust på 6 200 miljarder SEK mellan 2023 och 2050. Dessa förluster drabbar oproportionerligt de fattigaste länderna och förvärrar den globala ekonomiska ojämlikheten.
Sverige bör ta sitt ansvar
Sverige har ett stort ansvar att agera kraftfullt mot klimatkrisen. Med höga historiska utsläpp per capita har Sverige både kapacitet och skyldighet att minska sina utsläpp och kompensera för de skador som redan orsakats. Sveriges andel av historiska utsläpp är 22 gånger högre än landets andel av världsbefolkningen, vilket visar på behovet av en ambitiös klimatpolitik.
Politiska åtgärder
Oxfam Sverige kräver att Sveriges regering vidtar omedelbara åtgärder för att minska utsläppen och kompensera för de skador som orsakats. Sverige bör betala sin rättvisa andel till den internationella fonden för förluster och skador, som uppgår till 24 miljarder SEK årligen från 2025 och 38 miljarder SEK årligen från 2030.
För att finansiera denna kompensation föreslår Oxfam Sverige bland annat en ny förmögenhetsskatt på miljonärer och miljardärer, höjd marginalskatt för de rikaste, en tillfällig skatt på företags extraordinära vinster, återinförd flygskatt och ett stopp för subventioner till fossila bränslen.
Utöver dessa åtgärder behöver Sverige införa konsumtionsbaserade utsläppsmål, förbjuda privatflyg och superyachter, reglera företag och investeringar för att minska deras utsläpp, samt förbjuda reklam för klimatskadliga varor och tjänster.
På lång sikt bör Sverige överge BNP-tillväxt som huvudsakligt mål och istället fokusera på en ekonomi som prioriterar människors och planetens välbefinnande. Detta innebär att omfördela resurser, avskriva låginkomstländernas skulder och reformera globala institutioner som IMF, Världsbanken och WTO.
Oxfam Sveriges rapport ”Sveriges ansvar i klimatkrisen”.
