IRLAND | Folkomröstningen som hölls på internationella kvinnodagen i fredags innehöll två parallella folkomröstningar, en om familjen, en om anhörigvårdare där förslaget var att stryka en skrivning om kvinnans plats i hemmet. Redan på lördag förmiddag kom de första signalerna från rösträkningen som pekade mot ett dubbelt nederlag, inte bara för koalitionspartierna Fianna Fáil, Fine Gael och Green Party – även Sinn Féin, Social Democrats, Labour och det lilla partiet People Before Profit stöttade en ja-röst i båda folkomröstningarna. 

Det blev slutligen ett nederlag som beskrivs som förödmjukande för regeringen: I den första folkomröstningen röstade 67,7 procent nej. I den andra blev nejrösten ännu större med 73,9 procent av rösterna. Det är den största nejrösten någonsin i en folkomröstning på Irland. Landets Taoiseach, premiärminister, Leo Varadkar bekräftade i ett uttalande på lördagen att båda ändringsförslagen av grundlagen hade röstats ner, med ett ”respektabelt” valdeltagande om 44,4 procent. 

– Regeringen accepterar resultatet, och vi kommer att respektera det fullständigt. Och som regeringschef tar jag ansvar för resultatet. Som regering hade vi ansvaret att övertyga en majoritet av folket att rösta ja, men vi misslyckades tydligt med att göra det, sade Leo Varadkar när han mötte pressen vid regeringskansliet i Dublin Castle på lördagseftermiddagen. 

”Reaktionärt budskap” till unga kvinnor

Resultatet var inte bara ett nederlag för den irländska regeringen. Även National Women’s Council of Ireland, som representerar kvinnoorganisationer- och grupper över hela Irland, förklarade sin ”djupa” besvikelse över resultatet. 

– Nej-rösten i familjeomröstningarna betyder att familjerna till de över 40 procent av barnen som föds utanför äktenskapet och de över en miljon människorna som är del av ogifta familjer fortfarande inte är erkända i vår grundlag, säger Orla O’Connor, chef för National Women’s Council of Ireland på organisationens hemsida. 

Orla O’Connor beklagar också att formuleringarna kring kvinnans plats i hemmet inte heller kommer att ändras, vilket hon menar innebär att grundlagen kommer att fortsätta tillskriva hemmet som en kvinnas plats. 

– Det här är ett reaktionärt budskap att sända till unga kvinnor och flickor 2024 och det misslyckas spegla kvinnors liv i dag och att erkänna den viktiga roll som männen spelar vad gäller omsorg.

Hon menar att flera faktorer kan förklara lördagens resultat. O’Connor pekar bland annat på hur ändringsförslagen var formulerade, brist på ledarskap, förvirring bland väljarna liksom bristande gräsrotsmobilisering. 

– Vi tror också att en del av nejrösten i dag handlar om att formuleringen inte gick långt nog, och allt eftersom kampanjen utvecklades blev det klart att allmänheten krävde mer, säger hon.

Hållbara relationer vid äktenskapets sida

Det enda politiska partiet som var för en nej-röst i båda omröstningar var det socialkonservativa antiabortpartiet Aontú, och bland organisationerna som kampanjade mot förändringarna av grundlagen finns det katolska the Iona Institute som säger sig vilja motverka sekulariseringen i landet. Aontús partiledare Peader Tóibín har beskrivit fredagens folkomröstningar som en ”marknadsföringsploj” för regeringen. 

– De ville skapa en fond för nästa års val, säger han i intervju i Newstalk, rapporterar Irish Independent. 

Vad gäller omröstningen om familjen rörde ändringsförslagen två artiklar. En rörde att familjen är den ”naturliga primära och grundläggande enhet” i samhället och att familjen baseras på äktenskapet. Hade ändringsförslaget gått igenom hade ett tillägg så att familjen ”baseras på äktenskapet eller andra hållbara relationer”, det vill säga det skulle ha breddat vilka relationer som grundlagen erkänner som en grundläggande enhet. 

Den andra folkomröstningen gällde ett förslag att stryka en skrivning om att staten erkänner ”att genom hennes liv i hemmet, ger en kvinna staten ett stöd utan vilket allmänhetens bästa inte kan uppnås”, samt att staten därför ska bemöda sig om att mödrar på grund av ekonomisk nödvändighet inte ska tvingas lönearbete så att ”deras plikter i hemmet” negligeras. Istället föreslog regeringen att en skrivelse om att staten erkänner den vård och omsorg som sköts i familjen, av anhörigvårdare, och att ”staten ska sträva efter att stödja” den omsorgen.

Saknar rätt till personlig assistans

Just den sista formuleringen har kritiserats hårt av bland annat organisationen Flac som jobbar för att hjälpa människor få tillgång till sina rättigheter. Organisationen har varit för att skrivelsen om kvinnors plats i hemmet stryks men anser att förändringsförslaget om ”omsorg” i hemmet är vag och inte ger tydlig rätt för personer som är i behov av omsorg att få den utanför familjen eller hemmet. 

Enligt Flac är det osannolikt att den nya skrivelsen hade kunnat ge anhörigvårdare eller folk med funktionsnedsättningar en lagstadgad rättighet till ”personliga assistanstjänster, boendestöd, avlastningshem eller stöd för barn med funktionsnedsättningar”. Det är detta som har fått företrädare för funktionsnedsatta att kampanja för ett nej av ändringsförslaget då det har ansetts vara funkofobiskt. 

En av dessa är Tom Conan, ledamot av det irländska överhuset Seanad. Han skriver i Irish Examiner att han framför allt är lättad. Detta för att han anser att ändringsförslaget hade inneburit svåra konsekvenser för irländare med funktionsnedsättningar och alla irländare i behov av hjälp. Dessa skulle enligt Conan ”ses som hårt pressade familjers ansvar” som skulle tvingas leva sina liv i omgjorda garage hos sina familjer eller på vårdhem. Enligt Conan är Irland det enda landet i EU där medborgare med funktionsnedsättningar inte har en lagstadgad rätt till vårdstöd, personliga assistenter med mera.