Världens populationer av vilda ryggradsdjur har sedan 1970 minskat med i genomsnitt 73 procent, enligt WWF:s Living Planet Report 2024. Rapporten lyfter fram en global kris för den biologiska mångfalden och klimatet, med kritiska konsekvenser för både ekosystem och mänskliga samhällen om inte omedelbara åtgärder vidtas.
DJURLIV | WWF:s Living Planet Report 2024 målar upp en dyster bild av världens tillstånd när det gäller biologisk mångfald. Populationer av vilda ryggradsdjur – däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och kräldjur – har minskat med i genomsnitt 73 procent sedan 1970. Minskningen är en tydlig indikation på att planetens ekosystem håller på att brytas ned, vilket inte bara hotar de arter som lever i dessa miljöer, utan även påverkar människans överlevnad.
– Det är svårt att ta till sig den här kraftiga förlusten av biologisk mångfald. Helt klart är det naturen som larmar. Nu krävs det en enorm kollektiv ansträngning för att hantera klimat- och naturkriserna. Men det är inte för sent, utan det är fortfarande möjligt!, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF, i ett pressmeddelande.
Den starkaste nedgången ses i sötvattensekosystem, där populationerna har minskat med hela 85 procent. Markbaserade ekosystem har sett en nedgång på 69 procent, medan marina ekosystem har minskat med 56 procent. Bakom denna drastiska minskning ligger förstörelsen av livsmiljöer, överexploatering av naturresurser och klimatförändringar. Det globala livsmedelssystemet pekas ut som en av de största pådrivarna, då jordbrukets expansion står för över 80 procent av habitatförlusten som hotar fågel- och däggdjursarter på land.
Regioner som Latinamerika och Karibien har drabbats allra hårdast, med en minskning av vilda ryggradsdjur på hela 95 procent. I Afrika har minskningen varit 76 procent och i Asien-Stillahavsområdet 60 procent. Dessa siffror visar att förlusten av biologisk mångfald är en global kris som drabbar samtliga regioner, men i varierande grad.
Samtidigt finns det exempel på framgångsrika naturvårdsinsatser som har vänt den negativa trenden. Exempelvis har populationen av bergsgorillor i Virungabergen i Östafrika ökat med cirka tre procent per år mellan 2010 och 2016, och populationen av visenter i Centraleuropa har också visat en positiv utveckling. Dessa framgångar visar att det är möjligt att vända utvecklingen, men de är långt ifrån tillräckliga på global nivå.
Men även om vissa framsteg har gjorts är de inte tillräckliga i sig. När ekosystem skadas förlorar de sin förmåga att tillhandahålla viktiga tjänster som rent vatten, luft och livsmedel. Samtidigt blir de mer sårbara för så kallade tipping points, vilket innebär att om ekosystem når en kritisk brytpunkt, genomgår de stora och potentiellt oåterkalleliga förändringar.
– Om den brytpunkten nås i Amazonas regnskog, skulle det skapa chockvågor långt utanför det området. Det skulle också förändra regionala och globala vädermönster, påverka livsmedelsproduktionen och Amazonas skulle gå från att vara en kolsänka till att bli en utsläppskälla, varnar Olle Forshed, regnskogs- och Living Planet Report-expert på WWF, i pressmeddelandet.
Det globala ramverket för biologisk mångfald, som antagits under FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), har som mål att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Detta ramverk ses som en parallell till Parisavtalet för klimatet, och ger en tydlig riktning för framtida arbete.
WWF uppmanar regeringar att intensifiera sina ansträngningar för att skydda naturen och minska utsläppen. EU-länder har redan antagit strategier och lagar för att möta dessa utmaningar, men mycket arbete återstår.
– Nu förväntar vi oss att Sverige och alla andra regeringar fullföljer sina åtaganden genom att faktiskt minska utsläppen, skydda mer natur och ställa om till en hållbar produktion och konsumtion, säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald på WWF.
Livsmedelssystemet, energisektorn och finanssystemet pekas ut som områden som måste genomgå drastiska förändringar. Anna Richert, senior matexpert på WWF, menar att vi måste ställa om vår matproduktion till att bli mer hållbar, tillexempel genom att konsumera mindre men bättre kött, samt att minska matsvinnet.
– Det krävs en enorm insats från regeringar, företag och hela samhället om vi ska uppnå de globala målen till 2030. Men vi har faktiskt inget val. Vår framtid hänger på det, avslutar Gustaf Lind.
Tipping points
Tipping points är allvarliga brytpunkter där ett ekosystems förmåga att fungera plötsligt och drastiskt ändras på grund av att de små sammanlagda förändringarna uppnår en tröskel där vissa förutsättningar tippar över. Sådana brytpunkter kan skada jordens livsuppehållande system, så som vi känner dem idag och de brytpunterna kan destabilisera våra samhällen. Vi ser redan att farliga brytpunkter närmar sig på lokal och regional nivå, med allvarliga ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser.
Några brytpunkter i närtid är till exempel:
1. Korallreven dör runt om i världens hav. De sammanlagda effekterna av döda korallrev kan leda till en plötslig förlust av korallrevens arter, som följs av förstört fiske och förlorat kustskydd för hundratals miljoner människor som bor vid kusterna. Även om Stora barriärrevet hittills visat stor motståndskraft kommer vi sannolikt att förlora 70–90 % av alla korallrev i världen, även om uppvärmningen kan hållas under 1,5 °C.
2. Ytterligare en förestående brytpunkt är att Amazonas förutsättningar för att fungera som regnskog förändras och kan istället komma att bli mer av en torrare savannskog. En brytpunkt som skulle leda till tonvis av mer kol i atmosfären och störa vädermönster runt om i världen.
3. Atlantens havsströmmar, som inkluderar Golfströmmen, saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna stannar av helt eller nästan helt får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster i Europa och Nordamerika.
4. I kryosfären – de frusna delarna av planeten – skulle smältningen av Grönlands och västra Antarktis istäcken leda till en höjning av havsnivån med många meter, medan en storskalig upptining av permafrosten skulle leda till stora utsläpp av koldioxid och metan.
Living Planet Report 2024Hållbara lösningar för en levande planet
För att kunna behålla en levande planet där människor och natur mår bra behövs ambitiösa åtgärder. Vi behöver fler och mer effektiva naturvårdsinsatser, samtidigt som vi tar itu med de viktigaste drivkrafterna till förlusten av natur och biologisk mångfald. För det krävs en omställning av våra livsmedels-, energi- och finanssystem. Hur vi agerar de kommande fem åren har avgörande betydelse för vår framtid.
Satsa på naturvård och skydda mer
Trots den alarmerande storleksminskningen av vilda djurpopulationer som visas i LPI har många populationer ändå stabiliserats eller till och med ökat till följd av naturvårdsinsatser. Men enstaka framgångar och att bara bromsa nedgången av naturen räcker inte. Globalt sett är cirka 16 % av landytan och 8 % av haven skyddade, men de är ojämnt fördelade och många områden ineffektivt förvaltade. Genom det globala ramverket för biologisk mångfald har världens länder enats om att skydda 30 % av land, vatten och hav samt att restaurera 30 % av skadad natur till 2030. Att respektera urfolks och lokala samhällens rättigheter är avgörande. 25 % av den globala landarealen ägs eller förvaltas av urbefolkningar. Naturbaserade lösningar kan vara en väg framåt. De kan hantera olika samhällsutmaningar genom att skydda, utveckla eller skapa ekosystem samtidigt som naturen och människan främjas. De naturbaserade lösningarna beräknas minska de årliga utsläppen av växthusgaser med 10–19 %.
Förändra sättet att producera mat och livsmedel
Det globala livsmedelssystemet är ineffektivt och skadligt för miljön, trots att det producerar mer mat än någonsin. 735 miljoner människor går hungriga varje kväll medan sjukdomar kopplat till överkonsumtion av mat ökar. Cirka 40 % av jordens tillgängliga och möjliga landområden används för livsmedelsproduktion och 80 % av denna mark används till bete och foder till animalier. 70 % av vattenanvändningen och över en fjärdedel av växthusgasutsläppen kommer från livsmedelsproduktionen.
Att satsa på naturvänlig produktion säkrar vår långsiktiga förmåga att producera livsmedel. Andra åtgärder som krävs är ändrade matvanor, mer växtbaserad kost av mer hållbart producerade vegetabilier samt mindre men bättre kött. Matsvinnet måste minska eftersom 30–40 % av all mat slängs eller försvinner. Skadliga subventioner bör styras om till hållbar produktion.
Ställ om till förnybar energi för att halvera utsläppen
Klimatförändringarna orsakas främst av mänskliga aktiviteter som leder till ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären, såsom koldioxid, metan och lustgas. De största utsläppskällorna är förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas), avskogning och industriella processer. Den ökade koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har lett till en global uppvärmning, vilken i sin tur orsakar förändringar i klimatmönster, smältande glaciärer, stigande havsnivåer och mer extrema väderhändelser.
