MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Mänskliga rättigheter är viktiga för åtta av tio skandinaver, och sju av tio anser att rättigheterna återspeglar deras värderingar. Det uppger medborgarna i Sverige, Norge och Danmark i en undersökning från ländernas respektive institut för mänskliga rättigheter, som besvarats av totalt 7 500 personer. 

Samtidigt är kunskapen om rättigheterna varierande. Bland tillfrågade danskar kan 53 procent inte nämna en enda specifik mänsklig rättighet. I Norge är siffran 42 procent och i Sverige 35 procent. En annan skillnad mellan länderna är att svenskar i större utsträckning beskriver de mänskliga rättigheterna som hotade. En majoritet av svenskarna anser att regeringen bör göra mer för att skydda mänskliga rättigheter, medan endast var tredje dansk anser det.

– Det är glädjande att det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige. Samtidigt inger det oro att en högre andel i Sverige anser att mänskliga rättigheter är hotade. I vår senaste årsrapport gav institutet regering och riksdag rekommendationer om att stärka det rättsliga och institutionella skyddet för mänskliga rättigheter. Vi föreslog också åtgärder för bättre uppföljning och ökad kunskap. Det finns skäl att påminna om behovet av dessa åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter i ett uttalande.

Bland förslagen som institutet lyfte i sin årsrapport fanns exempelvis krav på att analysera hur nya lagförslag förhåller sig till Sveriges förpliktelser inom området mänskliga rättigheter, så kallad MR-konsekvensanalys.

Den nya undersökningen visar även att skandinaver, trots sitt stöd för rättigheterna i stort, vill se inskränkningar i vissa av dem. Många är villiga att begränsa invandrares yttrandefrihet. Varannan skandinav instämde i påståendet att kritiska yttranden mot landet som någon söker medborgarskap i ska försvåra möjligheten att bli medborgare. 

45 procent av svenskarna är villiga att begränsa yttrandefriheten genom att acceptera statlig övervakning av elektronisk kommunikation, om det kan bekämpa brottslighet.

När respondenterna i undersökningen ställdes inför ett annat dilemma som rör flera rättigheter, nämligen frågan om de kunde tänka sig att tillåta tortyr i syfte att rädda liv (exempelvis genom att förhindra terrorism), svarade var femte svensk ja.

Något som svenska MR-institutets direktör Fredrik Malmberg lyfte som ett problem, när rapporten presenterades i måndags.

– Man kanske tänker att det bara är ett hypotetiskt problem, men i dagens värld är det inte det. För att ge ett exempel: Den nya Trumpadministrationens kandidat till försvarsminister (Pete Hegseth, reds anm) har argumenterat för att USA:s militär ska ignorera Genevekonventionen och tillåta tortyr. Så inom några år kan den sortens policier bli något som skandinaviens länder kommer behöva markera tydligt emot, exempelvis inom Nato-samarbetet, sade han då.