MILJÖAKTIVISM | En ny rapport från Global Witness som släpptes idag tisdag, avslöjar att 196 miljöaktivister mördades under 2023. Men Global Witness påpekar i sin rapport att dessa dödliga attacker bara är toppen av ett isberg. Försvarare utsätts även för hot, smutskastningskampanjer, fysiska angrepp och rättsliga trakasserier i ett försök att tysta deras röster. Detta sker över hela världen och inom nästan alla sektorer, från gruvdrift och skogsavverkning till jordbruk och infrastrukturutveckling.

Latinamerika står återigen i fokus som den region där flest mord på miljöaktivister äger rum. Enligt rapporten ägde 85 procent av alla mord under 2023 rum i Latinamerika, och fyra länder – Brasilien, Colombia, Honduras och Mexiko – står för över 70 procent av dessa dödliga attacker.

Colombia har utmärkt sig som världens farligaste land för miljöaktivister. Under 2023 mördades 79 försvarare i landet, vilket utgör 40 procent av alla rapporterade fall globalt. Detta är den högsta siffran som någonsin dokumenterats av Global Witness i ett enskilt land sedan rapporteringen började 2012. Totalt har 461 försvarare mördats i Colombia under det senaste decenniet, och landet fortsätter att vara en dödlig plats för de som vågar stå upp mot exploatering av naturresurser.

Brasilien, Mexiko och Honduras är också bland de mest utsatta länderna. I Brasilien mördades 25 försvarare under 2023, och i Mexiko och Honduras rapporterades 18 mord vardera. Honduras är därmed det farligaste landet per capita för miljöaktivister.

En viktig aspekt som framkommer i Global Witness rapport är att ursprungsbefolkningar fortsätter att vara oproportionerligt drabbade av det dödliga våldet. Av de 196 mördade försvararna 2023 var 43 procent urfolk, och många av dem levde och verkade i områden som hotas av exploatering av naturresurser. Många urfolk spelar en central roll i skyddet av planetens biologiska mångfald och är ofta de första att drabbas av miljöförstöring och klimatförändringar. Trots detta fortsätter de att vara måltavlor för våld och hot från såväl statliga som icke-statliga aktörer.

Nonhle Mbuthuma, vinnare av Goldman Environmental Prize 2024, påpekar i förordet till rapporten att brutalt våld ofta är ett tecken på de hot som miljöförstörelse utgör för hela mänskligheten:

– Detta gäller särskilt för ursprungsbefolkningar, som är avgörande i kampen mot klimatförändringar, men som ändå är oproportionerligt målsatta år efter år.

– Ledare har en plikt att lyssna och se till att mark- och miljöförsvarare kan säga ifrån, överallt, utan rädsla för repressalier. Detta ansvar faller helt och hållet på axlarna av varje rik och resursrik nation över hela världen, skriver Nonhle Mbuthuma.

Försvarare av människor av afrikanskt ursprung är också särskilt utsatta. År 2023 utgjorde de 12 procent av de mördade försvararna i Latinamerika, en siffra som understryker hur vissa grupper är mer utsatta än andra i kampen för miljö- och markrättigheter.

Gruvindustrin identifieras som den sektor som är mest förknippad med mord på miljöaktivister. Av de 196 morden som dokumenterades 2023 var 25 direkt kopplade till motstånd mot gruvdrift. Denna industri har ofta allvarliga konsekvenser för miljön, inklusive förorening av vattenresurser, avskogning och tvångsförflyttningar av lokalsamhällen. Många av de som dödades arbetade för att skydda sina samhällen från dessa effekter och utmanade de mäktiga ekonomiska intressen som driver gruvdrift runt om i världen.

Gruvdriften är särskilt dödlig i Latinamerika, där 23 av de 25 gruvrelaterade morden 2023 ägde rum. Men även i Asien är gruvindustrin en betydande källa till konflikter, särskilt i områden rika på mineraler som är avgörande för ren energiteknik. Global Witness lyfter i rapporten fram att över 40 procent av alla gruvrelaterade mord under de senaste tio åren har inträffat i Asien.

Förutom gruvdrift är skogsavverkning och jordbruksnäringen sektorer där försvarare ofta möter våld. Fem försvarare mördades under 2023 efter att ha motsatt sig skogsavverkning, och fyra andra dödades i konflikter relaterade till jordbruk. Dessa sektorer är ofta kopplade till illegal avverkning och landrörelser, vilket sätter försvarare i direkt konflikt med kriminella och ekonomiska intressen.

Förutom dödliga attacker avslöjar Global Witness rapport en oroande trend av icke-dödliga repressalier mot försvarare. Dessa inkluderar allt från försvinnanden och kidnappningar till rättsliga trakasserier och kriminalisering av aktivism. I länder som Filippinerna och Mexiko används dessa taktiker ofta för att tysta aktivister och förhindra dem från att fortsätta sitt arbete. Kriminalisering är en växande taktik som används av regeringar och företag för att motverka aktivism och försvaga försvararnas möjligheter att agera.

Även i länder som traditionellt sett inte har förknippats med dessa typer av attacker, som Storbritannien, Europa och USA, ser vi en ökning av repressalier mot miljö- och klimataktivister. I dessa regioner har lagar skärpts för att straffa de som deltar i klimatprotester, och hårdare straff utdöms allt oftare för fredliga demonstranter.

I Sverige har man infört skärpta straff för de som stör viktiga samhällsfunktioner genom aktioner, som att blockera vägar eller flygplatser. Denna typ av aktioner, som ofta utförs av klimataktivister, kan nu leda till hårdare böter och i vissa fall fängelsestraff. Även lagar kring sabotage mot kritisk infrastruktur har blivit mer strikta för att skydda samhällsviktiga transporter och energiförsörjning.

Global Witness rapport avslutar med en tydlig uppmaning till världens regeringar att agera för att skydda miljöaktivister:

– Våra uppgifter visar att antalet mord fortfarande är oroväckande högt, en situation som helt enkelt är oacceptabel.

Vi har inte råd att, och bör inte tolerera, att förlora fler liv, säger Laura Furones, senior rådgivare på Global Witness.

Den globala klimatkrisen förvärras, och samtidigt som regeringar världen över lovar att uppnå Parisavtalets mål, möter de som kämpar för planetens framtid ett allt hårdare motstånd. Minst 1 500 miljöaktivister har mördats sedan Parisavtalet undertecknades 2015. Situationen är akut och kräver omedelbara insatser för att säkerställa att dessa försvarares liv och arbete skyddas.