BARNADÖDLIGHET | 4,9 miljoner barn dog före sin femårsdag under 2022, enligt den senaste rapporten från FN-organet för barnadödlighet (UN IGME).

Därmed har barnadödligheten minskat med 51 procent sedan 2000. Många låg- och medelinkomstländer har lyckats minska barnadödligheten än mer.

”Under decennier har individer, samhällen och länder lyckats nå barn med effektiv kvalitetsvård till låg kostnad”, säger Catherine Russell på FN-organet Unicef, som ingår i den samlande FN-organisationen om barnadödlighet.

Ökat ansvar

Russell pekar på ett par avgörande förbättringar. Först nämner hon de direkt livräddande insatser som görs av barnmorskor och vårdpersonal. Många av dem har fått större medicinskt ansvar i lokala vårdinrättningar, på platser långt ifrån läkare och större sjukhus.

Ökad vaccinering och bland annat medicinering mot dödliga sjukdomar har räddat många små barn. Dessutom har mer effektiva vårdsystem i många länder med hembesök och snabb hjälp vid undernäring varit framgångsrika. FN pekar ut Kambodja, Malawi, Mongoliet och Rwanda som goda exempel.

Stöd för amning, gärna under en längre period i barnets liv, tros ha räddat många småbarn, skriver FN.

Botliga sjukdomar

Ungefär hälften av de barn under fem år som dör är nyfödda, enligt rapporten. Lunginflammation, diarré och malaria tar fortfarande många liv – dödsfall som oftast hade kunnat undvikas med vård.

Hårt drabbade är länder söder om Sahara och i södra Asien. Dessutom finns ett mörkertal i antalet barn under fem år som dött i dessa områden.

FN-organet varnar också för att ett ökande antal pågående konflikter kan innebära bakslag, liksom klimatförändringar och socioekonomiska konsekvenser av coronapandemin.

”Födelseplatsen ska inte ha betydelse för om ett barn överlever eller dör. Det är avgörande att förbättra tillgången till hälsovård för varje barn och varje kvinna. Detta gäller akutvård, även i glesbygd”, säger Världshälsoorganisationens generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus.