De globala koldioxidutsläppen från fossila bränslen ökar med 0,8 procent under 2024 och når en ny topp, enligt ny rapport. Trots en pågående klimatkris finns inga tydliga tecken på att utsläppen börjar minska, något som gör målen i Parisavtalet allt svårare att nå, enligt forskarna bakom rapporten.
KLIMAT | I sin 19:e årliga rapport, Global Carbon Budget, slår forskargruppen Global Carbon Project fast att koldioxidutsläppen från fossila bränslen under 2024 förväntas nå rekordnivån 37,4 miljarder ton, vilket är en ökning från förra året. Utöver detta lägger förändrad markanvändning, som avskogning, till ytterligare utsläpp, vilket gör att den totala mängden koldioxidutsläpp för 2024 beräknas bli 41,6 miljarder ton, en ökning med 2 procent från föregående år. En del av ökningen förklaras av stora skogsbränder i Sydamerika, vilka till viss del pådrivs av det pågående El Niño-väderfenomenet, enligt forskarna.
Global Carbon Budget-rapporten är ett resultat av arbete från över 120 forskare från institutioner runt om i världen. En av dem, professor Pierre Friedlingstein, vid Global Systems Institute på University of Exeter och ledare för studien, uttrycker stor oro inför de fortsatta utsläppen:
– Konsekvenserna av klimatförändringarna blir allt mer dramatiska, men vi ser fortfarande inga tecken på att förbränningen av fossila bränslen har nått sin topp, säger han i ett pressmeddelande från Global Carbon Budget Office:
– Tiden börjar rinna ut för att uppfylla målen i Parisavtalet.
Pierre Friedlingstein betonar vikten av att världsledarna vid det kommande COP29-mötet tar betydande och snabba beslut för att minska de fossila utsläppen och hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader, i enlighet med Parisavtalets mål.
Utsläppsökning trots positiva tendenser
Rapporten från Global Carbon Project visar att det finns positiva utvecklingar på landsnivå, där särskilt EU och USA förväntas minska sina utsläpp av fossila bränslen under 2024. Samtidigt tros länder som Kina och Indien öka sina utsläpp, en utveckling som visar på utmaningen med att koordinera klimatåtgärder globalt.
– Klimatåtgärder är ett kollektivt problem, och medan gradvisa utsläppsminskningar sker i vissa länder, fortsätter ökningarna i andra, säger Glen Peters vid CICERO Center for International Climate Research i Oslo, i pressmeddelandet.
Han betonar att alla länder snabbt måste öka sina åtgärder för att de globala utsläppen ska börja minska mot nettonoll.
Professor Corinne Le Quéré, forskare vid Royal Society på University of East Anglia, ser ändå tecken på framsteg inom vissa sektorer, som övergången till förnybar energi och elbilar. Detta har hjälpt till att minska fossilbränsleanvändningen och bromsa utsläppen från avskogning:
– Trots ytterligare en ökning av de globala utsläppen i år visar de senaste uppgifterna bevis på omfattande klimatåtgärder, säger Le Quéré i pressmeddelandet.
Tidpunkten för att nå klimatmålen krymper snabbt
Enligt Global Carbon Project börjar tiden för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, den gräns som är central i Parisavtalet, att rinna ut. Om utsläppen fortsätter i samma takt beräknas världens ”kolbudget” för att hålla uppvärmningen under 1,5 grader att vara förbrukad inom sex år. Teamet varnar för att den tid som återstår för att nå denna gräns är mycket kort och att klimatåtgärder måste genomföras snabbt och effektivt för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. Pierre Friedlingstein summerar riskerna:
– Tills vi nått netto noll koldioxidutsläpp globalt kommer världens temperaturer att fortsätta stiga och orsaka allt allvarligare effekter.
