Nya Zeelands maorier har inlett en nio dagar lång protestmarsch från Cape Reinga på Nya Zeelands nordö till Wellington för att motsätta sig ett lagförslag som föreslår ändringar i de principer som styr förhållandet mellan maorier och staten.
NYA ZEELAND | Hundratals maori-demonstranter har påbörjat sin marsch mot Wellington i protest mot ett lagförslag om ändringar av Waitangi-fördraget, som betraktas som Nya Zeelands grunddokument och en garanti för maoriernas rättigheter. Lagförslaget, som läggs fram av det liberla ACT-partiet, en del av koalitionsregeringen, ifrågasätter de väletablerade principerna som styr maoriernas relation med staten, vilket partiet menar har gett maorier särskilda politiska och juridiska rättigheter jämfört med andra medborgare.
Lagförslaget möter omfattande motstånd från advokater, politiker och allmänheten, som varnar för att ändringarna kan försvaga maoriernas rättigheter och öka den anti-maoriska retoriken. Protesten har lett till nationella möten med maoriledare och kritik mot koalitionsregeringens bredare politiska riktning i frågor som rör maorier, särskilt när det gäller deras hälsa och välbefinnande, rapporterar National Indigenous Times.
Eru Kapa Kingi, talesman för gruppen Toitu Te Tiriti, förklarar att marschen syftar till att väcka större medvetenhet om Nya Zeelands förhållande till maorisamhällena.
– Detta är för att bygga upp en hunger inte bara med maorier utan också människor i Aotearoa [Nya Zeeland] för att korrekt förstå folket i detta land och vad som hände med ursprungsbefolkningen, säger han rapporterar Reuters.
Under marschen planeras stopp för demonstrationer i städer som Whangarei, Dargaville och Auckland, och fler sammankomster kommer att äga rum längs vägen, med slutmålet i Wellingtons parlamentshus den 18 november. Separata rallyn är planerade på Sydön, med konvojer från Invercargill och Christchurch som ansluter sig.
ACT-partiets biträdande justitieminister David Seymour, som ligger bakom lagförslaget, säger att det är avsett att skapa tydlighet och föra diskussionerna om fördraget tillbaka till parlamentet. Kritiker, däribland över 40 advokater från King’s Counsel, menar dock att lagförslaget hotar att begränsa rättigheter som fastställts i Waitangi-fördraget och undergräver maoriernas ställning i Nya Zeelands juridiska system.
Protesterna, som väntas locka tusentals deltagare, belyser en växande spänning i landet om tolkningen av fördraget och maoriernas rättigheter, med risk för ökad rasspänning och påverkan på landets sociala och rättsliga landskap.
I Invercargill på sydön ledde Tākuta Ferris, parlamentsledamot från Te Tai Tonga – en av de sju maori-valkretsarna, protesten:
– Māori, från våra kaumātua (äldste) till våra mokopuna (barnbarn), och tangata whenua, vi har samlats i vad som är ett tecken på enhet, och är manifestationen av Te Tiritis sanna avsikt. Fördraget är allas och vi har alla en skyldighet att upprätthålla det tillsammans, säger Tākuta Ferris till The Press/Te Matatika.
Waitangi-fördraget
Waitangi-fördraget, eller ”Treaty of Waitangi,” är ett av Nya Zeelands mest betydelsefulla dokument och betraktas som grundläggande för landets juridiska och sociala struktur. Det undertecknades den 6 februari 1840 mellan över 500 maorihövdingar och den brittiska kronan och är i grunden en överenskommelse som etablerade ett samarbete mellan maorifolket och den brittiska regeringen. Syftet med fördraget var att skapa en fredlig samexistens och att fastställa de rättigheter och skyldigheter som britterna och maorierna skulle ha gentemot varandra. Det finns dock flera versioner av fördraget, varav en på engelska och en på maori, och de två texterna har betydande skillnader som har lett till olika tolkningar och tvister över åren.
Fördraget omfattar tre huvudsakliga principer: partnerskap, skydd och deltagande. Partnerskap innebär att de båda parterna ska samarbeta och respektera varandra. Skydd handlar om att garantera maoriernas rätt till sina markområden, resurser och kulturella tillgångar. Deltagande innebär att maorierna ska ha rätt att vara delaktiga i beslutsfattandet i frågor som påverkar deras intressen. Dessa principer har utvecklats och specificerats genom åren genom beslut från domstolar och Waitangi-tribunalen, en undersökningskommission som etablerades 1975 för att hantera tvister och tolka rättigheter i relation till fördraget.
Waitangi-tribunalen har haft en central roll i att lösa tvister om land och resurser, särskilt när kronan inte har uppfyllt sina åtaganden enligt fördraget. Tribunalen undersöker klagomål från maoriska grupper och har varit avgörande i att forma den nutida förståelsen av fördraget och maoriernas rättigheter. Många av dessa tvister gäller mark, vatten och andra resurser som maorierna hävdar rätt till baserat på fördragets löften.
Waitangi-fördraget spelar än i dag en viktig roll i Nya Zeelands politik och samhällsutveckling. Fördragets principer används ofta som en grund för nya lagar och riktlinjer som påverkar relationen mellan den maoriska befolkningen och staten. Under de senaste åren har fördraget fått ökad betydelse i strävandena att förbättra maoriernas ekonomiska och sociala situation och erkänna deras rättigheter som ursprungsbefolkning.
New Zealand HistoryWaitangi Tribunal
Ministry for Culture and Heritage