Startsida - Nyheter

Nyheter

Fängelse för tunisiska presidentkandidater skapar oro

Plakat med president Kais Saied

En tunisisk domstol har dömt flera potentiella presidentkandidater till fängelse och förbjudit dem att kandidera i det kommande valet. Kritiker menar att detta är ett försök att utesluta allvarliga konkurrenter till den sittande presidenten Kais Saied.

TUNISISEN | I en kontroversiell utveckling inför det kommande presidentvalet i Tunisien har en domstol dömt flera framstående politiska kandidater till fängelse och hindrat dem från att ställa upp i valet. Beslutet har väckt stark kritik från oppositionspartier och människorättsgrupper, som anklagar president Kais Saied för att försöka säkra sitt återval genom att eliminera potentiella utmanare, rapporterar The Guardian.

Bland de dömda finns den framstående politikern Abdel Latif Mekki, aktivisten Nizar Chaari, domaren Mourad Massoudi och kandidaten Adel Dou, som alla har fått åtta månaders fängelse och ett förbud mot att kandidera, enligt deras advokat Mokthar Jmai. De dömdes på grund av anklagelser om röstköp.

Även Abir Moussi, en uttalad kritiker av president Saied, har dömts till två års fängelse efter att ha blivit anklagad för att ha förolämpat valkommissionen. Moussi, som har varit fängslad sedan oktober, riskerar nu att hindras från att delta i valet om domen fastställs efter ett överklagande. Moussi dömdes enligt dekret 54, en lag införd av Saied 2022 för att bekämpa ”falska nyheter”.

Oppositionspartier och människorättsgrupper fruktar att dessa domar är en del av en större plan för att säkerställa att Saied vinner valet, som är planerat till den 6 oktober. En av Mekkis kampanjledare, Ahmed Nafatti, kommenterade domen:

– Beslutet är orättvist och orättfärdigt och syftar till att utesluta en seriös spelare från loppet.

President Kais Saied själv har avfärdat anklagelserna om att han skulle försöka begränsa sina konkurrenter.

–Det finns inga begränsningar för potentiella kandidater till presidentvalet … det är nonsens och lögner, sade Saied till reportrar efter att ha lämnat in sin egen kandidatur under måndagen.

I takt med att valdagen närmar sig växer oron för att Tunisien är på väg tillbaka till en tid av diktatur och farsartade val, en tid som många trodde var över efter den tunisiska revolutionen 2011.

Kais Saied och hans presidentskap

Kais Saied föddes den 22 februari 1958 i Tunis, Tunisien. Han utbildade sig till jurist och specialiserade sig på konstitutionell rätt, vilket ledde till en lång karriär som universitetsprofessor vid Tunisiens juridiska fakultet. Under sin akademiska karriär blev han känd som en respekterad expert på konstitutionell rätt och deltog aktivt i utformningen av juridiska reformer efter den tunisiska revolutionen 2011, som avsatte den långvarige diktatorn Zine El Abidine Ben Ali.

Kais Saied steg in i politiken som en outsider, utan tidigare erfarenhet av politiska partier eller kampanjer. Han ställde upp som oberoende kandidat i presidentvalet 2019 och byggde sin kampanj på löftet om att bekämpa korruption och återställa lag och ordning i Tunisien. Hans raka och tydliga budskap, tillsammans med en stark närvaro på sociala medier, gjorde honom populär bland unga väljare och de som var missnöjda med det politiska etablissemanget. Saied vann valet med över 70 procent av rösterna, vilket reflekterade ett utbrett missnöje med den politiska klassen och en längtan efter förändring.

Efter sin valseger 2019 började Kais Saied genomföra sitt löfte om att reformera det politiska systemet, men hans metoder har varit mycket omstridda. I juli 2021, mitt under en djup ekonomisk och politisk kris, avskedade Saied premiärministern, fryste parlamentets verksamhet och började styra genom dekret. Dessa åtgärder, som Saied försvarade som nödvändiga för att ”rädda nationen”, möttes av anklagelser om maktmissbruk och kritik från både oppositionen och det internationella samfundet, som såg hans handlingar som ett steg mot diktatur.

Saied har drivit igenom betydande förändringar i Tunisiens konstitution och styrsystem. Under hans ledning antogs en ny konstitution 2022, som kraftigt stärkte presidentens maktbefogenheter på bekostnad av parlamentet och rättsväsendet. Dessa förändringar har fördjupat den politiska krisen i landet och lett till omfattande protester från både civilsamhället och politiska partier.

Under sitt presidentskap har Kais Saied blivit alltmer kritiserad för sin auktoritära ledarstil. Oppositionspartier, människorättsorganisationer och internationella observatörer har uttryckt oro över att Saied använder rättsväsendet och säkerhetstjänsten för att slå ner på sina politiska motståndare. Ett flertal framstående politiker, aktivister och journalister har arresterats under hans tid vid makten, och många av dessa gripanden har anklagats för att vara politiskt motiverade.

Inför presidentvalet 2024 har Saied fortsatt att stå i centrum för kontroverser. Hans administration har anklagats för att genomföra en rad åtgärder som syftar till att begränsa möjligheten för allvarliga konkurrenter att utmana honom i valet. Trots detta har Saied förnekat alla anklagelser om att han skulle försöka manipulera valet till sin fördel. Han har i stället hävdat att hans handlingar syftar till att ”etablera en ny republik” och säkerställa Tunisien ett självständigt och rättvist politiskt system.

Kais Saied har under sin tid som president blivit en polariserande figur i tunisisk politik. Medan vissa ser honom som en nödvändig reformator som försöker bryta upp ett korrupt system, ser andra honom som en potentiell diktator som hotar de demokratiska framsteg som uppnåtts efter revolutionen 2011. Hur hans presidentskap kommer att bedömas i framtiden beror till stor del på hur Tunisien utvecklas under de kommande åren, särskilt i samband med det kommande presidentvalet 2024.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.