Internationella domstolen i Haag förväntas klargöra staters juridiska ansvar för klimatförändringar. Beslutet kan få stor betydelse för tusentals pågående klimatprocesser världen över, även om det inte är juridiskt bindande.
KLIMAT | Internationella domstolen (ICJ) i Haag, FN:s främsta rättsliga organ, står inför en av de mest avgörande prövningarna inom klimatpolitiken sedan Parisavtalet. Under de kommande månaderna kommer domstolen att börja höra bevis kring två centrala frågor: Vilka är länders skyldigheter enligt internationell rätt att skydda klimatsystemet från mänskligt orsakade utsläpp av växthusgaser, och vilka rättsliga konsekvenser ska det få när stater brister i sitt ansvar?
Bakgrunden till detta rättsliga steg är en frustration över att klimatavtal, trots att de är juridiskt bindande, ofta ignoreras. Vetenskapen har länge varnat för de farliga konsekvenserna av ökade växthusgasutsläpp, och klimatforskare har alltmer efterlyst skärpta åtgärder.
Adil Najam, ordförande för den globala naturvårdsorganisationen WWF, poängterar vikten av ICJ:s kommande beslut:
– Detta kommer att förstärka rösterna från miljontals forskare och medborgare som kräver starka ambitioner och åtgärder för klimat- och naturskydd, rapporterar Nature.
Det juridiska ansvaret för klimatförändringar har blivit en allt hetare fråga, och domstolsprocesserna ökar. Enligt Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment hade 2 666 klimat-tvister inlämnats globalt i slutet av förra året. Många av dessa fall drivs av individer och icke-statliga organisationer som försöker hålla regeringar och företag ansvariga för sina klimatlöften.
Även om vissa domar har varit avgörande – som i Tyskland och Storbritannien där domstolar fann att deras regeringar misslyckades med att uppfylla lagstadgade utsläppsmål – fastnar många processer i rättsliga procedurer. Företag som svarande har i flera fall inlett motprocesser för att ifrågasätta klimatlagar som de anser vara till nackdel för deras verksamhet.
ICJ:s yttrande, även om det inte är juridiskt bindande, kommer att ha särskilt stor betydelse för låg- och medelinkomstländer, som ofta saknar de resurser som krävs för att driva framgångsrika klimatmål. Domstolens beslut väntas ge klarhet i staters ansvar för klimatskador och deras skyldigheter att skydda miljön från skadliga utsläpp.
Kritiker hävdar att domstolar inte bör blanda sig i vad som i grund och botten är politiska processer och att regeringar själva bör lagstifta om mekanismer för att verkställa klimatlagar. Trots detta är rättslig prövning ett viktigt verktyg för att driva fram klimatåtgärder på global nivå, och ICJ:s beslut kan sätta en ny standard för hur klimatansvar hanteras internationellt.
Tidigare klimaträttsliga processer
Tio exempel på olika klimaträttsliga processer som har tagits upp i domstol världen över:
1. Urgenda v. Nederländerna (2015): I ett banbrytande fall krävde den nederländska miljögruppen Urgenda att regeringen skulle minska sina utsläpp av växthusgaser. Högsta domstolen i Nederländerna dömde till förmån för Urgenda, vilket tvingade regeringen att skärpa sina klimatåtgärder.
2. Juliana v. United States (2015): En grupp ungdomar stämde den amerikanska regeringen för att ha misslyckats med att skydda dem från de farliga effekterna av klimatförändringar, med hänvisning till deras konstitutionella rättigheter.
3. Leghari v. Pakistan (2015): En pakistansk bonde, Asghar Leghari, stämde den pakistanska regeringen för att inte genomföra sin klimatpolitik. Domstolen dömde till förmån för Leghari och krävde att regeringen skulle agera för att bekämpa klimatförändringar.
4. Greenpeace Nordic v. Norge (2020): Greenpeace stämde den norska regeringen för att ha tillåtit oljeborrning i Arktis, vilket de hävdade strider mot landets konstitutionella rätt till en hälsosam miljö. Fallet nådde Norges högsta domstol, som dock dömde till regeringens fördel.
5. Friends of the Irish Environment v. Ireland (2020): En irländsk miljögrupp stämde staten för otillräckliga klimatåtgärder. Högsta domstolen i Irland dömde att regeringens nationella klimatplan var otillräcklig och krävde en revidering.
6. Saúl Luciano Lliuya v. RWE (2015): En peruansk bonde stämde det tyska energibolaget RWE för dess bidrag till glaciärsmältning i Peru, vilket hotade hans hem. Fallet prövas fortfarande i tysk domstol.
7. Notre Affaire à Tous v. France (2019): Fyra franska miljögrupper stämde den franska staten för att inte uppfylla sina klimatmål. I februari 2021 erkände domstolen att staten hade gjort otillräckliga ansträngningar för att bekämpa klimatförändringarna.
8. Shell v. Milieudefensie (2021): En nederländsk domstol beordrade oljebolaget Shell att minska sina globala koldioxidutsläpp med 45 % till 2030, i ett fall drivet av miljöorganisationen Milieudefensie.
9. Plan B Earth v. UK (2020): Miljögruppen Plan B Earth stämde den brittiska regeringen för att ha godkänt utbyggnaden av Heathrows tredje landningsbana utan att ta tillräcklig hänsyn till Parisavtalet. Domstolen dömde först till förmån för gruppen, men beslutet överklagades och upphävdes senare.
10. Kalifornien v. BP et al. (2023): Kalifornien stämde fem av världens största oljebolag för deras bidrag till klimatförändringar och krävde ersättning för skador på delstatens miljö och befolkning. Detta fall bygger på principen att förorenaren ska betala för sina utsläpp.
https://www.urgenda.nl/en/themas/climate-case/https://www.ourchildrenstrust.org/juliana-v-us
https://climate-laws.org/geographies/pakistan/litigation_cases/asghar-leghari-v-federation-of-pakistan
https://www.greenpeace.org/international/story/43765/norway-oil-exploration-ice-free-arctic-climate-change-court/
https://www.climatecaseireland.ie/
https://germanwatch.org/en/huaraz
https://notreaffaireatous.org/presentation-affaire-du-siecle/)
https://en.milieudefensie.nl/climate-case-shell
https://planb.earth/heathrow-legal-challenge/)
https://www.latimes.com/environment/story/2023-09-15/california-sues-oil-companies-over-climate-change
