Trots tidigare åtaganden står mer än 170 länder utan nya nationella strategier för biologisk mångfald inför det kommande toppmötet COP16 i Colombia. Toppmötet, som syftar till att hantera den snabbt minskande biologiska mångfalden, står nu inför stora utmaningar.
BIOLOGISK MÅNGFALD | Mer än 85 procent av länderna kommer att missa FN:s deadline för att lämna in nya naturlöften inför toppmötet om biologisk mångfald COP16 i Colombia, enligt en gemensam utredning av Carbon Brief och the Guardian. Endast 25 länder och EU har hållit deadline för att publicera en NBSAP inför COP16. Tre av G7-länderna är bland dem som inte kommer att publicera nya nationella löften, kända som Nationella strategier för biologisk mångfald och handlingsplaner, NBSAP, inför samtalen som äger rum i Cali i Colombia från 21 oktober till 1 november.
Endast 5 av de 17 ”megadiversa länderna” (biologiskt mångfaldsrika) – som tillsammans utgör hem för 70 procent av världens biologiska mångfald – har tagit fram nya löften för att hantera naturförluster. Brasilien, Peru och COP16-värdnationen Colombia har alla misslyckats med att ta fram nya naturplaner innan samtalen. Dessutom har alla sex länder som ansvarar för Kongobäckenet i Afrika, världens näst största regnskog efter Amazonas, också missat tidsfristen.
Representanter från miljöministerier över hela världen säger till Carbon Brief och the Guardian att ”tekniska svårigheter” och ”strukturella hinder” – allt från behovet av långa samråd med intressenter till förseningar orsakade av allmänna val – har hindrat dem från att hålla tidsfristen. Den biologiska mångfalden på jorden minskar i en snabbare takt än någonsin tidigare, med omkring en miljon djur- och växtarter som står inför utrotning.
Vid COP15 2022 undertecknade nationer ett landmärkeavtal kallat Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (GBF), som syftar till att stoppa och vända naturförluster till 2030. En del av avtalet innebär att länderna enades om att skicka in nya NBSAP:s ”senast” COP16 i oktober 2024. NBSAP:er fungerar som riktlinjer för hur enskilda länder planerar att hantera förlusten av biologisk mångfald och säkerställa att de uppfyller målen som anges i GBF.
Trots att 25 länder och EU har hållit deadline för att publicera en NBSAP inför COP16, kvarstår 170 länder som inte har gjort det. Bland de megadiversa länder som missar deadline finns Brasilien, Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Ecuador, Indien, Madagaskar, Papua Nya Guinea, Peru, Filippinerna, Sydafrika och Venezuela. USA är ett megadiversitetsland, men har inte undertecknat konventionen om biologisk mångfald.
En representant för COP16-värdnationen Colombia säger till Carbon Brief och the Guardian att landet har arbetat ”i över ett år” på sin NBSAP, med början innan de visste att de skulle vara värd för nästa omgång av diskussioner om biologisk mångfald.
Trots en lång samrådsprocess som ledde till att Colombia missade deadline, planerar de att publicera sin NBSAP i början av COP16-toppmötet.
I en kommentar om varför så många länder har missat tidsfristen för att lämna in nya NBSAP:s före COP16 påpekar FN:s chef för biologisk mångfald, Astrid Schomaker, att flera nationer har haft svårigheter med att säkerställa den nödvändiga finansieringen för att förbereda sina planer. Dessutom har vissa länder blivit försenade på grund av att de arbetar med en ”hela samhället”-strategi för att involvera olika intressenter i processen.
FN:s konferens om biologisk mångfald
FN:s konferens om biologisk mångfald, även kallad COP (Conference of the Parties) för biologisk mångfald, skiljer sig från FN:s klimatkonferenser (också kallade COP) genom sitt fokus och sitt ursprung. Medan klimatkonferenserna syftar till att bekämpa klimatförändringar genom avtal som Parisavtalet, är målet med biologisk mångfaldskonferenserna att bevara och återställa den biologiska mångfalden på jorden.
Konferenserna om biologisk mångfald startade 1994, som en del av implementeringen av Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Denna konvention antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992, även känd som Earth Summit, och har tre huvudsakliga mål: att bevara biologisk mångfald, att säkerställa ett hållbart nyttjande av naturresurser och att rättvist fördela de fördelar som uppkommer från användningen av genetiska resurser.
COP-mötena för biologisk mångfald hålls vartannat år och samlar länder som undertecknat konventionen för att granska framstegen och besluta om framtida åtgärder. Ett av de mest betydelsefulla mötena var COP10 i Nagoya, Japan 2010, där Nagoya-protokollet antogs, vilket handlade om rättvis fördelning av vinster från genetiska resurser. Vid COP15 2022, som hölls i Montréal, enades deltagarna om det nya Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, som satte målet att skydda minst 30 % av världens land och hav till 2030
Genom dessa möten strävar FN och dess medlemsländer efter att vända den alarmerande förlusten av biologisk mångfald och stärka åtgärder för skydd av ekosystem och arter världen över.
GreenpeaceRegeringskansliet